Historiska byggnader kräver varsam effektivisering

Det finns stora möjligheter att spara energi i kulturbyggnader, men man måste tänka sig för. Det visade det internationella seminariet om kulturbyggnader på årets Energiting.
Det är inte sant att alla historiska byggnader är energislösande, påpekade arkitekt Eir Grytli, professor i arkitekturhistoria och byggnadsbevarande vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet i Trondheim, när energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader diskuterades under Energitinget i mars.
– Många gamla byggnader byggdes med tanke på energieffektivitet, konstaterade hon och gav exempel på sandstensgrottor och norska hus med halvtempererade kortsidor.
Dock finns det energiförbättringar att hämta hem i en stor del av det äldre byggnadsbeståndet. I en norsk fallstudie, med sex bostadshus i Oslo, Bergen och Trondheim, reducerades energianvändningen med totalt 60 procent från ursprungliga 68 200 kWh/år.

Se upp med fönsterbyte
Konservator Ralf Kilian från Fraunhofer-institutet för byggnadsfysik resonerade kring olika metoder att öka energieffektiviteten i kulturbyggnader och deras inverkan på det kulturhistoriska värdet. Energimässigt är ytterväggsisolering bäst, men byggnadshistoriskt är innerväggsisolering att föredra. Den senare metoden innebär dock att inomhusvolymen minskar, vilket har betydelse för lokalvärdet.
På grund av den ökade fuktskaderisken hävdar Kilian att man ska vara försiktig med att byta till alltför täta fönster vid fönsterbyte i historiska byggnader.

Avfuktning
Just fukt och fuktvariationer är ett stort problem i många säsongsuppvärmda museer. I Liselund Slott i Danmark kom man till rätta med skadorna orsakade av fuktvariationer i träbyggnad och inventarier genom en diskret installation av en avfuktningsanläggning i en garderob, kopplad till galler i trägolvet. Poul Klenz Larsen från Nationalmuseum i Danmark drog utifrån studien slutsatsen att ju tätare byggnad desto mer lönsamt är det att använda avfuktare för fuktkontroll. För otäta byggnader blir det lönsammare att låta värmesystemet reglera fukthalten. Åsikterna går dock isär kring lämpligheten i att avfukta historiska byggnader eftersom träet krymper.

Av Signhild Gehlin, Energi & Miljö nr 5/2010 sidan 51