Grov eller enkel – inte lätt med vårdslöshet
Nyligen fick jag en fråga från en entreprenör som ville veta vad som krävs för att ett handlande i entreprenadsammanhang ska klassas som grov vårdslöshet till skillnad mot vad som utgör vanlig vårdslöshet. Frågan är intressant, och det har en del konsekvenser som kanske inte alla parter känner till, konstaterar Krister Lindgren, Hellström Advokatbyrå.
FRÅGA: Vad utgör grov vårdslöshet?
Enligt praxis krävs extraordinära omständigheter för att en part ska anses uppnå grov vårdslöshet.
SVAR: Till att börja med kan vi konstatera att begreppet grov vårdslöshet endast finns omnämnt på ett ställe i entreprenadbranschens olika standardavtal AB 04 och ABT 06. I ansvarskapitlet kapitel 5 § 11 finns angivet att de ansvarsbegränsningar som anges i paragrafen inte gäller när part gjort sig skyldig till grov vårdslöshet.
Det vill säga, om en part når upp till nivån grov vårdslöshet kan inte parten komma undan att betala fullt skadestånd med hänvisning till att det finns ansvarsbegränsningar i avtalet, till exempel att skadeståndsskyldigheten är begränsad till max 15 procent av kontraktssumman, såsom det anges i nämnda bestämmelsen ovan. I de flesta försäkringar finns också villkor om att försäkringen inte gäller vid grov vårdslöshet.
Vad som krävs för att uppnå nivån grov vårdslöshet har ingen skarp gräns. Det kan dessutom variera beroende på i vilket sammanhang och inom vilket område som den grova vårdslösheten ska prövas inom. Klart är att det enligt praxis på området och enligt doktrin krävs att det föreligger extraordinära omständigheter för att en part ska anses uppnå nivån grov vårdslöshet. Allmänna domstolar är således restriktiva vid bedömningen. Viss vägledning har Högsta domstolen redovisat i några rättsfall och särskilt i ett rättsfall från 1992 som avsåg just en byggentreprenad. (Vid den tiden utifrån en tillämpning av grov vårdslöshet enligt AB 72 kap 5 § 8).
I det fallet rörde det sig om en byggentreprenör som vid infästning av ett innertak i en matsal i en skola monterat reglar med ett för glest avstånd mellan spikarna, vilket medförde att taket senare rasade in. I målet var utrett att det var emot gällande myndighetsföreskrifter och entreprenören hade inte kontrollerat med konstruktör eller inhämtat anvisningar från annan sakkunnig att infästningen var tillräcklig. Högsta domstolen kom fram till att det utgjorde grov vårdslöshet trots att det inte kunde visas att det var fråga om ett medvetet risktagande eller rent yrkes-/byggfusk.
Konstruktionen var enligt vad som redovisades gjord för att möjliggöra dragning av elledningar och utföra dosor till takuttag för armaturer, och domstolen ansåg att byggnadsbolaget visat att man var inställd på att lämna ifrån sig ett så fullgott arbete som möjligt. Det avgörande skälet såsom det ändå måste uppfattas var att arbetena avsåg en lokal där risken för personskador var uppenbar. Skolbarn hade kunnat få taket över sig. Underlåtenheten att faktiskt kontrollera att infästningen – som inte följde föreskrifter – skulle hålla medförde att vårdslösheten ansågs var grov.
Kom ihåg
• I AB 04 och ABT 06 finns angivet att de ansvarsbegränsningar som anges inte gäller när part gjort sig skyldig till grov vårdslöshet
• I de flesta försäkringar finns villkor om att försäkringen inte gäller vid grov vårdslöshet
• Det krävs extraordinära omständigheter för att en part ska anses uppnå nivån grov vårdslöshet
