VETENSKAPLIG KOMMENTAR | 16 sep 2020

Fäll ner wc-locket!

Magnus Olofsson, medicine doktor, har läst en vetenskaplig artikel från Southeast University i Kina med titeln ”Can a toilet promote virus transmission?”, och han kommenterar.

Text: Magnus Olofsson Foto: Istockphoto och Jennie Lindberg

I det akuta perspektivet med covid-19 föreslår man att offentliga toaletter och hygienutrymmen bör rengöras ofta.

Forskaren Li skriver om spridningen av vattenpartiklar som kastas ut i luften (aerosol) när man spolar i vanliga toaletter (vattenklosetter). Genom att simulera luftens och vätskans rörelser – via vattenklosetter – med avancerade matematiska formler, har man på Southeast University i Kina skapat datoranimerade videosekvenser med överraskande resultat.

Bakgrunden till studien är att spridningen av smittsamma virussjukdomar påverkas av återföringen av vattenpartiklar från toaletten till inandningsluften. Virus – till skillnad från bakterier – utsöndras i hög grad till den smittade individens avföring. Därifrån är steget inte långt till att viruspartiklarna kontaminerar andra vätskor och ytor som individen kommer i kontakt med. Risken för spridning av covid-19 med samma mekanism gör förstås studien angelägen.

I studien har man jämfört två vanliga typer av vattenklosetter. Båda typerna bygger på ”sifonfenomenet”, eller hävertverkan. Genom att tvinga en vätska genom ett slutet rörsystem kan vätskan fås att passera en punkt som är högre belägen än både tillflödet och avrinningen under förutsättning att avrinningen är lägst belägen. Den principiella skillnaden mellan olika klosetter ligger i sättet som tillflödesvattnet når, eller träffar, klosettens öppna, exponerade vattenyta. En vanlig typ av klosetter är konstruerade med ett samlat vattentillflöde (single-port), medan en annan har ett utspritt vattentillflöde (double-port eller annular). Den vanligaste typen hos oss i Sverige är förstås den med utspritt vattentillflöde.

I Lis studie kunde man visa att spridningen av aerosol kan vara mer omfattande hos båda typerna av vattenklosetter än man tidigare har trott. Det finns även tecken på att klosetter med diffust vattentillflöde faktiskt kan vara värre än klosetter med koncentrerat vattentillflöde. Datoranimationerna visade (1) att upp till 60 procent av all aerosol som bildas i toaletten stiger tillräckligt högt för att nå över dess kant, (2) att aerosolhastigheten kan överstiga fyra meter per sekund, och (3) att aerosolrörelserna kan fortsätta i mer än en minut efter att vätskerörelserna har upphört. Li kunde också visa att en del av luftrörelserna förklaras av att det sker en luftöverströmning från klosettens vattentank i slutet av varje spolning och att luftrörelserna således inte enbart uppstår på grund av turbulens i gränsskiktet mellan luft och vätska.

Man har alltså ingen chans att ”hinna undan” när man väl har tryckt på spolknappen, och man kan heller inte lita på att luftrörelserna har avstannat bara för att vattnet i toaletten verkar ligga stilla. Fynden har lett Li att argumentera för toalettlockets betydelse ur smittspridningssynpunkt. Om det inte går att lära människor att alltid fälla ner toalettlocket före spolning, bör man uppmana tillverkare att förse toaletterna med en spärranordning som gör att man inte kan spola om locket inte är nedfällt. I det akuta perspektivet med covid-19 föreslår man att offentliga toaletter och hygienutrymmen bör rengöras ofta.