Energiläget inför vintern?
2022 slog de höga elpriserna hårt mot svenska hushåll och företag. Sedan dess har läget förändrats – men hur ser det ut inför den kommande kalla årstiden?
Under vintern 2022 fick vi se prov på hur energi- och elmarknaderna i Europa är sammanlänkade med varandra. När de ryska naturgasflödena till Europa minskade kraftigt, ledde det till höga kostnader för elproduktionen från gas men också en ökad efterfrågan på andra energibärare med där till höjda priser.
Tillsammans med en låg tillgänglighet i den franska kärnkraften och låga vattennivåer i vattenmagasinen pressade detta upp elpriserna i hela Europa. Så trots att Sverige, i förhållande till stora dela av övriga Europa, använder lite naturgas så fick den minskade tillgången stor påverkan även här.
– Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU genomfört en rad åtgärder som har varit inriktade på att trygga energiförsörjningen. Flera av insatserna har varit inriktade på att minska beroendet av rysk naturgas och att säkra tillräcklig försörjning för Europas invånare, säger Maria Westrin, enhetschef för Energimarknader på Energimyndigheten.
Tack vare dämpad efterfrågan på naturgas i Europa, välfyllda lager, stabila gasflöden från Norge och relativt god tillgång på flytande naturgas på världsmarknaden ser gasförsörjningen stabil ut inför vintern.
Förutom att gasförsörjningen ser stabil ut är fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen normal och tillgängligheten i kärnkraften i Europa är på normala nivåer. Sammantaget har det gjort att vi nu kommer från en period med rekordlåga snittpriser på el.
Prisutvecklingen har under den senaste tio årsperioden legat runt två procent men en förändring ha skett de två senaste åren där priserna ökat kraftigt.
– Men vi ser också att priserna varierar allt mer. Som aktiv konsument med timprisavtal har man möjlighet att undvika de högsta priserna samt dra nytta av lågpristimmar. Samtidigt som det är bra för den egna plånboken hjälper man till att kapa användartoppar, alltså de tillfällen när alla använder mycket el samtidigt. Tillsammans kan vi bidra till både balansen i elsystemet och lägre priser, säger Maria Westrin.
I Sverige står fjärrvärme för ungefär hälften av uppvärmningen i bostäder och lokaler. Prisutvecklingen har under den senaste tio årsperioden legat runt två procent men en förändring ha skett de två senaste åren där priserna ökat kraftigt. Priserna beräknas öka med i snitt 15 procent mellan år 2023 och 2024.
– Prisökningen detta år var nära dubbelt så hög som fjolårets höjning. Dock förekommer variationer såväl i pris som i prisjustering mellan olika företag och nät. Den främsta anledningen till ökningarna är de stigande biobränslepriserna som kan kopplas till Rysslands invasion av Ukraina men även en sviktande byggkonjunktur, säger Maria Westrin.
Källa: Energimyndigheten
