Drifttagning – en allt mer komplicerad historia
Drifttagning av moderna fastigheter är inte bara att trycka på startknappen. Men det finns hjälpmedel för den byggherre som så önskar. JM har standardiserat idrifttagningen.
Inom JM har man standardiserat idrifttagningen och använder dessutom för vissa installationstyper samma entreprenörer och leverantörer över hela landet.
– Det finns exempel på när exempelvis vvs-entreprenören, till idrifttagningen, inte fyllt upp värmesystemet med vattnet, vilket fått oanade konsekvenser. Men vid idrifttagningen behöver egentligen inte alla delar fungera, bara de delar som har med den drifttagna funktionen att göra. Om exempelvis en mindre del av en rörisolering – som inte har med funktionssambanden att göra – inte är helt klar har det inget med idrifttagningen att göra och är således ingen anledning till att stoppa densamma.
– Egenkontrollen måste inte heller vara helt klar vid detta tillfälle.
50 nya byggnader per år
Det säger Kjell-Åke Henriksson, installations- och energiansvarig hos byggföretaget JM, som årligen startar upp ett 50-tal mer avancerade fastigheter, förutom ett stort antal småhus, där den tekniska komplexiteten är lägre. Efter idrifttagningen har JM för bostadsrättsföreningar ett kontraktsenligt driftåtagande i upp till två år. Enligt Kjell-Åke Henriksson stannar cirka 85 procent av bostadsrättsföreningarna kvar som kunder till JM:s tekniska förvaltning.
Enligt Henriksson är bra driftkort och konkreta flödesscheman ett måste. Sådana görs för JM:s räkning enligt ett standardiserat förfarande.
– Vi har skapat och använder helt egna driftkort och flödesscheman, som utvecklats över tid, utifrån de erfarenheter vi själva har av hur dessa ska se ut och fungera samt även teknik utbyten med våra avtalsentreprenörer och leverantörer. I mångt och mycket är ju de hus vi bygger lika, vilket gör att vi också kan använda samma plattform vart i landet vi än bygger.
Samma arbetssätt
Det har också fått till följd att JM exempelvis använder samma styr- och övervakningsentreprenör, samma leverantör av fjärrvärmeundercentraler respektive luftbehandlingsaggregat och värmepumpsystem med tillhörande kringutrustning var i landet man än bygger.
– De upphandlas på treårskontrakt och ska arbeta på samma sätt över hela landet. På så sätt får vi samma synsätt över hela landet på systemlösningarna. Liknande upplägg, men då kanske mer lokala eller regionala gäller för andra underentreprenörer avseende rör-, vent- och elinstallationerna.
Ett liknande upplägg har man för injustering av värmesystemen, där den anlitade injusteringsfirman även granskar rörritningarna i samband med projekteringen
– Det har hänt att man hittat konstigheter i ritningsstadiet, vilket gör att antalet fel i produktionen minskat kraftigt. För värme- och värmeåtervinningssystem är det av yttersta vikt att injusteringen är korrekt utförd, exempelvis när vi har en central frånluftsvärmepump som basvärmekälla. Där är marginalerna mindre än vid ett traditionellt värmesystem med endast fjärrvärme.
Exakt lika stor vikt läggs ännu inte på injusteringen av ventilationen.
– Om innetemperaturen avviker tre grader, då får vi höra det direkt, men om luftflödet är två-tre liter lägre än dimensionerat, är det inte troligt att det blir samma klagomål. Därför är injusteringen av ventilationen en del av ventilationsentreprenörens uppdrag.
Platsledning
Förutom rent tekniska problem är brist på tid en källa till osäkerhet.
– Vår egen platsledning inser inte alltid betydelsen av att idrifttagningen är en mycket viktig del i byggprocessen. Om något har dragit ut på tiden så är oftast tiden för idrifttagning som blir lidande – den är det sista som ska göras och uppfattas inte alltid som en oerhört kritisk punkt i byggskedet. Om något fallerar vid idrifttagningen måste det finnas tid för att åtgärda detta, tid som inte alltid finns.
– I takt med att husen använder mindre och mindre energi ökar systemens komplexitet, med exempelvis en mängd styrparametrar att ta hänsyn till, jämfört med hur det var för tio år sedan. Nu är det av ännu större vikt att huset fungerar som det ska vid idrifttagningen. Ett sådant fall kan vara när vi har en gemensam undercentral för flera byggnader, som kopplas på allt eftersom de olika byggnaderna färdigställs. Vid idrifttagningen av den sista byggnaden gäller det att man räknat rätt i värmefördelning och liknande, så att de boende har det inneklimat de betalat för.
Kan bli ännu mer komplext
Enligt Kjell-Åke Henriksson kommer komplexiteten vid idrifttagningen att öka ytterligare.
– Vi kan ju bara föreställa oss idrifttagningen av huskomplex som inte bara köper energi, utan även levererar energi i form av el och värme till omgivande distributionssystem.
Idrifttagningen med efterföljande driftsoptimering och energiuppföljning är en av de viktigaste delarna
för att vi ska uppnå dagens energimål enligt Boverkets byggnadsregler (BBR) samt olika mål från kommuner och den egna organisationen.
En bra hjälp för att förstå hela komplexiteten enligt Kjell-Åke Henriksson är att läsa och använda de dokument som är framtagna inom det branschgemensamma projektet Sveby, Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Här finns exempelvis en ordlista tagits fram för att alla aktörer ska använda samma nomenklatur. Ordlistan och de andra dokumenten återfinns på Svebys hemsida.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2011 sid 26-28
Avancerad driftsättning
Akademiska hus bygger och förvaltar många avancerade fastigheter med laboratorier och andra speciallokaler. Tomas Hallén, teknisk direktör, efterfrågar en ökad digitalisering och bättre samordnad provning.
Akademiska Hus ägnar sig åt driftsättning av mer avancerade fastigheter och tekniska system. Tomas Hallén, teknisk direktör inom Akademiska Hus, pekar på att även inom deras fastighetsbestånd skiljer sig graden av komplexitet åt.
Akademiska Hus lägger i dagsläget mellan 1,5 och 2 miljarder kronor per år i nybyggnad, vilket ökar antalet kvadratmeter i koncernen med 80 000 kvadratmeter. Beståndet består av omkring 3,5 miljoner kvadratmeter, i första hand utbildningsfastigheter.
– I traditionella utbildningslokaler som vi bygger installeras ofta vanligare utrustning, medan laboratorier och liknande är mycket mer avancerade. Hur man sedan tar husen i drift beror på hustyp, vilka drifttider man tillämpar, vilka börvärden som ska användas och liknande.
Enligt Tomas Hallén finns det olika skolor för hur saker ska tas i drift.
– En del föredrar att under en period gå igenom och justera in huset allteftersom medan andra väntar sig en mer färdigjusterad leverans. Ibland kvarstår ändå fel och brister som våra leverantörer och entreprenörer inte klarat av eller av andra skäl missat att lösa och vi tvingas då att lösa problemen efterhand. Detta gäller kanske oftare i mer avancerade miljöer som laboratorier.
Han pekar på att det med dagens digitala teknik finns möjlighet att förenkla överlämnandet och driftsättningen, men också själva driften.
– Med exempelvis BIM kan hela processen från projektering till drift digitaliseras och vi kan få in det planerade underhållet och enklare underhåll med serviceintervaller redan i projekteringsstadiet. Det skulle kunna underlätta betydligt om våra drifttekniker slapp slå i pärmar och leta efter information om den i stället fanns i en databas.
Han efterfrågar också en bättre samordnad provning som verkligen omfattar alla sammansatta funktioner och system för att minimera inkörningsproblem.
– För oss är det viktigt att kunna ge våra hyresgäster en fullt fungerande byggnad med komplett funktionalitet redan vid inflyttning.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2011 sid 28
