Debatt: Glöm inte byggmaterialen
En jämförelse i ett pågående byggprojekt visar att koldioxidalstringen från betongtillverkningen för byggnaden motsvarar energianvändningen under 30 års drift, inklusive verksamhetsenergi. Vi behöver bredda synfältet, skriver Rasmus Cagner, ÅF.
Att minska energianvändningen är ett uttalat mål för vårt samhälle, vilket även gäller fastighetssektorn. De pådrivande faktorerna är många; miljömässiga, säkerhetspolitiska och ekonomiska, varav hållbarhetsaspekterna och inte minst koldioxidens inverkan på klimatförändringar är starkt pådrivande.
Som följd av detta ser vi glädjande nog ett ökat energimedvetande i vår bransch, många stora byggherrar och fastighetsägare ställer upp egna mål och styrmedel som är avsevärt kraftfullare än BBR:s relativt ”klena” regelverk.
Men sett ur perspektivet att minska koldioxidutsläpp så bör vi nog också börja titta mer på en del andra faktorer.
Det var min branschkollega Henrik Jönsson på BDAB som under ett samtal nämnde hur mycket koldioxid som alstras vid tillverkning av en kubikmeter betong, något som jag själv knappt reflekterat över tidigare men som nu fick mig att göra jämförelsen nedan.
Jag har utgått från ett pågående projekt – en vårdbyggnad där systemhandlingsskedet just är avslutat. Projektet har ett mycket högt ställt energimål och mycket engagemang har lagts för att på alla vis skapa en så energieffektiv byggnad som är rimligt möjligt.
Byggnaden är på cirka 8 500 kvm (BTA) och uppförs i två byggnadskroppar med vardera två plan med dubbelkorridorsystem plus källare.
Koldioxidutsläpp från energiproduktion
Enligt nuvarande energiprognos kommer byggnaden att förbruka cirka 76 kWh/kvm (LOA) och år inklusive verksamhetsenergi vilket motsvarar totalt cirka 190 MWh fjärrvärme och 364 MWh el per år.
Olika källor anger olika värden avseende koldioxidekvivalenter. Jag har valt att använda följande värden i jämförelsen:
– Nordisk elmix: 125,5 kg CO2/MWh (IVL, PM U3593 för Energimyndigheten)
– Svensk fjärrrvärmemix: 75 kg CO2/MWh (Klimatkompassen, Svenskt Näringsliv)
Totalt gör detta då att byggnadens energianvändning genererar koldioxidutsläpp på cirka 60 ton per år.
Koldioxidutsläpp från betongtillverkning
Byggnadskonstruktören har beräknat total mängd betong som kommer ingå i byggnaden för bjälklag, stomme och fasadelement mm till totalt cirka 5100 kubikmeter, innefattande både prefabelement och platsgjuten betong.
Tillgängliga uppgifter rörande koldioxidutsläpp för betong varierar mellan cirka 0,14 till 0,20 kg CO2/ kg betong, där jag valt att nyttja 0,15 kg/kg i jämförelsen. Räknat med densitet cirka 2 400 kg/kbm ger detta cirka 360 kg CO2/kbm betong.
Sammantaget gör detta att koldioxidutsläppen från tillverkningen av den betong som ingår i den färdiga byggnaden uppgår till totalt 1 836 ton koldioxid, vilket motsvarar koldioxidutsläppen från byggnadens energiförsörjning under drygt 30 års drift inklusive verksamhetsenergi.
Genom karbonatisering återtas en viss del koldioxid av den färdiga betongen, det finns uppgifter som pekar på att cirka 10 till 20 procent av den mängd koldioxid som alstras vid betongtillverkningen återtas under en byggnads livslängd. Detta är ju dock en mycket långsam process.
Sammanfattning
I det aktuella projektet kan vi konstatera att koldioxidalstringen från betongtillverkningen är lika stor som från byggnadens energianvändning under drygt 30 år inklusive verksamhetsenergi.
Med detta sagt vill jag självfallet inte minska fokus på energieffektivisering, vi måste fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare öka vårt engagemang.
Däremot är det kanske dags att bredda synfältet och titta mer på resursutnyttjande i byggprojekt och då i synnerhet betonganvändning där även små reduktioner får stor effekt.
Rasmus Cagner, ÅF-Infrastructure AB
- Tabell: Beräknad energianvändning i exempelbyggnaden:
– Värme 26 kWh/kvm,år
– Fastighetsel 18 kWh/kvm,år
– Verksamhetsel 32 kWh/kvm,år
