Dags att korrigera sommarvärmen

Behovet av komfortkyla ökar. Då behövs nya korrigeringsfaktorer för att få fram en väderneutral energianvändning.

Sedan 1930-talet har den amerikanska vvs-organisationen Ashrae graddagsberäkningar för både kyla och värme. I Sverige har av naturliga skäl inte behoven av graddagar för kyla varit överhängande, men i moderna kontor och en del bostäder vill brukarna ha kyla, vilket gjort att även graddagar för kyla börjat efterfrågas. SMHI – som utger graddagarna – har därför tagit fram väderkorrigeringsfaktorer för kyla, Kyl-Index. Man konstaterar att korrigera kylstatistik är mer komplicerat än att normalårskorrigera värme, eftersom fler parametrar är inblandade.

Modellen har testats mot verklig uppmätt kylförbrukning och av några fastighetsägare innan lansering enligt Torbjörn Grönbergs, SMHI. Tester genomfördes även mot modellerad energianvändning med hjälp av simuleringar i Energy Plus. Syftet var att erhålla och korrigera energianvändning som inte påverkats av brukarbeteenden, klimatskals- eller kylsystemåtgärder.

Kyl-Index är inledningsvis tänkt för befintlig bebyggelse och man har tagit fram ett modellhus, ett kontor där de yttre förutsättningarna är definierade (byggvolym, måltemperatur, u-värden, tröghet i byggnadsstomme, andel fönsteryta, ventilationsfrekvens, internvärme). Enligt Torbjörn Grönbergs kommer behovet av ytterligare modeller att utvärderas för att motsvara andra typer av kontor.
– Vi har fått feedback från några användare som testat metoden. Det krävs dock två månaders utveckling för att plocka fram uppgifter för en ny typ av husmodell, som ju är en kombination av väderdata, modellprogrammering och testning.

Upplevd temperatur
Hela modellen utgår ifrån en så kallad ekvivalenttemperatur, ET, som bygger på en beräkning av upplevd temperatur i byggnaden, med hänsyn tagen till utetemperatur, vind, solinstrålning, och internvärme. Medan graddagssystemet för värme startar vid 17 graders utetemperatur, startar Kyl-index vid 16 grader.
Liksom för Energi-Index för värme, är de klimatologiska beräkningarna för Kyl-Index baserade på en vädermodell som kallas Mesan, mesoskalig analys, som enkelt uttryckt går ut på en beräknad sammanvägning av all tillgänglig väderstatistik för orten. Det kan innefatta lokala väderobservationer, men också data från satelliter och radar. Månadsvärden för Kyl-index finns för 242 orter.

Energiportal – öppna data? 
Enligt Torbjörn Grönbergs har SMHI fört samtal med både Boverket och Energimyndigheten kring möjligheten att med hjälp av statliga medel bygga en gemensam webportal med designade värden utefter olika byggnadstyper, med möjlighet till nedladdning.
– För att kunna göra korrekt uppföljning av energianvändningen krävs bra klimatdata, men det kan bli för dyrt för mindre fastighetsägare, universitet och privatpersoner att köpa det. Därför inleddes diskussioner på generaldirektörsnivå, som sedan fortsatte på tjänstemannanivå om att eventuellt få till någon form av statlig finansiering via Energimyndigheten. Tyvärr har projektet stannat av, men så vitt jag vet finns det planer på att återuppta diskussionen, säger han.

Det finns också ett EU-direktiv kallat Inspiredirektivet (Infrastructure for Spatial Information in Europe), som är ett EU-direktiv med bestämmelser för inrättandet av en infrastruktur för bland annat väderinformation inom EU.
– SMHI har redan lagt ut en hel del klimatdata för nedladdning på smhi.se. Inspiredirektivet leder till att ännu mer information i form av rådata läggs ut. Våra mer avancerade och förädlade väderprognoser kommer vi att ta betalt för även fortsättningsvis, såsom Energi-Index, som vi gör med hjälp av en energibalansmodell. Däremot har vi funderat på att göra årsvärdena till graddagar till öppna data, eftersom det är en ganska enkel modell i botten. Däremot kommer alltid kostnader för de system och personer som tillverkar produkterna att behöva bekostas av någon för att kunna bibehålla kvaliteten.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4/2013 sidan 20-21

Bildtext: Väderdata hämtas bland annat från satellit och radar.
Foto: Mark Kretz