Branschen vill göra byggnader till en del av energiberedskapen
Energieffektivisering av Sveriges byggnader bör få en tydligare roll i landets energi- och civilförsvarsberedskap. Det anser sju organisationer inom bygg-, installations- och energieffektiviseringsområdet, som pekar på byggnadernas potential att minska både energi- och effektbehovet.
Sverige behöver inte bara mer elproduktion och starkare elnät för att förbättra energiberedskapen. Även minskad energianvändning i befintliga byggnader bör betraktas som en beredskapsåtgärd. Det skriver sju bransch- och intresseorganisationer i en gemensam debattartikel i Dagens industri.
Bakom utspelet står Eneff, Glasbranschföreningen, Swedisol, Svensk Ventilation, Isolerfirmornas Förening, Belysningsbranschen och Svenska Solskyddsförbundet. Organisationerna argumenterar för att energieffektivisering av bland annat installationer och byggnaders klimatskal kan minska energibehovet och frigöra kapacitet i energisystemet.
– Vi tycker att energieffektivisering måste ses som en del av Sveriges energiberedskap. Genom att minska både energi- och effektbehovet skapar vi bättre förutsättningar för energisystemet att fungera även när det utsätts för stora påfrestningar, kommenterar Lotta Bångens, vd för Eneff, på Linkedin.
Hon pekar på en potential att minska elanvändningen med upp till 25 TWh och menar att energieffektivisering därför också bör få en tydligare roll i diskussionen om totalförsvaret.
– Hur ska vi säkra el till alla under alla timmar om våra byggnader använder betydligt mer energi än de behöver? Energieffektivisering borde därför få en tydligare plats i beredskapspolitiken och kanske även i kommande försvarsbudgetar, säger Lotta Bångens.
Kopplingen mellan energieffektivisering och beredskap diskuterades även vid ett seminarium i somras. Enligt Lotta Bångens framhöll Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, då energieffektiviseringens betydelse för beredskapen.
Organisationerna lyfter också andra effekter av en ökad energieffektivisering. Förutom att minska belastningen på energisystemet kan åtgärderna enligt dem bidra till lägre klimatutsläpp och skapa arbetstillfällen.
Utspelet kommer samtidigt som Energimyndigheten föreslår nya åtgärder för att hantera allvarlig elbrist vid kris och krig. Ett av förslagen är kvotransonering för stora elanvändare. Myndigheten vill också förändra Styrel, systemet för att prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en bristsituation.
Läs mer här.
Källa: DI
