Bostäder som försörjer sig själva
Det kommunala bostadsbolaget Vätterhem planerar att uppföra flerbostadshus som inte är anslutna till några kommunala nät.
I Jönköping planeras för ett bostadsområde som ska bli helt självförsörjande på energi, vatten och avlopp.
– Vi har arbetat med Yeahkonceptet (Yellon Environmental Aesthetic Housing) i drygt fyra år tillsammans med en rad expertföretag inom olika områden, säger Pär Löfstedt, projektledare på Yellon, som är ett arkitekt-, designoch kommunikationsföretag.
– Ganska tidigt insåg vi att den som ska genomföra ett sådant här projekt måste vara ett fas tighetsbolag som bygger för att förvalta på lång sikt, eftersom den initiala investeringen är ganska rejäl. Vi hoppas kunna visa att investeringen betalar sig över tid, ett hus står ju i alla fall i 80 år eller längre.
– Tanken föll direkt på det kommunala fastighetsbolaget Vätterhem. Vätterhems ledning gillade tanken, och det senaste ett och ett halvt året är vi gemensamma konceptägare och driver projektet tillsammans, säger Pär Löfstedt.
Totalt ska 44 självförsörjande bostäder planeras på Öxnehaga i Jönköping.
– För att kunna göra relevanta jämförelser av både drift, boendekvalitet och byggnation planerar vi ytterligare två likadana hus i samma kvarter men i Vätterhems standardutförande, säger Thorbjörn Hammerth, vd på Bostads AB Vätterhem. Både fasader, tak och inglasningar ska förses med solceller av olika typer. Den beräknade årsanvändningen av el beräknas till cirka 120 000 kWh som mellanlagras i batterier före nyttjande. Elanvändningen kommer att ske dels genom 230V växelström, dels genom 24V likström (till exempel all allmänbelysning och vissa hushållsapparater och pumpar).
För att klara vinterhalvåret tänker man lagra energi i vätgas som konverteras till el och värme via bränslecell. För att hålla nere storleken på batteri- och vätgaslager optimeras energi användningen genom bland annat klimatskal som möjliggör mindre än 20 kWh/ m2 värmeanvändning. Vätskekylda solceller på tak ökar verkningsgraden och ger både el och värme, rening och recirkulation av varmvatten. Gråvatten krymper energibehovet för varmvatten med upp till 80 procent, samt säsongslagring av värmeöverskott i ett markvärmelager som kallas Ases.
Regn- och smältvatten från tak och hårdgjord mark sägs kunna klara vattenförsörjningen. Enligt preliminära beräkningar ska det gå, även ett torrt och varmt år som 2018, förutsatt att vattenreservoarerna är 390–410 kubikmeter stora. Förutsättningen är att vattnet renas och används igen.
På grund av lagkrav på hushållsvatten med livsmedelskvalitet separeras dricksvatten (kök/tvättställ, cirka fem procent av förbrukningen i normalfallet) och hygienvatten (badrum, tvätt och disk). Dricksvatten kommer från egen brunn, och köksavloppet (mycket fetter och annat skräp) avleds till toalettavloppet. Rening och recirkulation av vattnet förväntas minska vattenförbrukningen med upp till 75 procent tack vare naturlig rening av nederbörd genom öppen dagvattenhantering och sandfilter i damm, rening och recirkulering av allt hushållsvatten samt rening och recirkulering av allt toalettvatten (i egen sluten krets). Även vatten från wc renas i flera steg. Det recirkulerade toalettvattnet används till att spola igen och till bevattning.
I samverkan med Rise har Yeahkonceptet utvecklats och ett starkt konsortium har kunnat knytas till projektet. Rise har lett arbetet i en förstudie och digital simulering av konceptet inom Energimyndighetens E2B2-projekt.
Som en förlängning av forskningsprojektet inom E2B2, har Vätterhem och Yeahteamet nu sökt stöd för att bygga ett pilot- och demonstrationsprojekt.
Jönköping Energi blir ansvarigt för driften av energisystemet, att lagra energi, investera i anläggningen och ansvara för driften.
En tänkt inflyttning kommer att ske någon gång under 2023.
Text: Mark Kretz Illustration: Yellon
