Allt fler skolor har VAV
Variabelt luftflöde (VAV) har börjat ersätta konstantflödessystem (CAV) även inom skolvärlden. Men det finns fallgropar när gamla system ersätts.
I Borås är policyn hos Lokalförsörjningsförvaltningen att installera VAV-system i de lokaltyper där det är lönsamt när man bygger om eller bygger nytt. Det berättar Tore Lundin, chef för driftenheten inom Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).
– VAV-system kostar ju något mer initialt och har en något högre underhållskostnad – det är ju inte vaktmästarna som rengör tilluftsdonen utan underhållet måste en tillkallad specialist stå för. I längden betalar sig dock VAV-systemen genom lägre energianvändning.
LFF kräver att fabrikanten av systemet står för uppkopplingen av systemets funktioner på plats.
– Jag har märkt att det ibland saknas kompetens för att koppla ihop och koppla upp VAV-systemen. Om fabrikanten gör det ökar sannolikheten att systemet fungerar som det ska från början.
Att byta från konstant- till variabelflödessystem är en ganska ny tanke inom LFF. Hittills har man bytt i två av kommunens cirka 40 skolor. I två skolor som rivs/byggs om ska VAV installeras.
I Lindesberg är en ganska stor del av skolorna försedda med någon typ av VAV, enligt Rickard Johansson, driftingenjör vid det kommunala fastighetsbolaget Libo.
– I princip har konstantflödesventilationen i alla skolor vi byggt om de senaste tolv åren ersatts med någon form av VAV-system.
I många fall är de sista delarna i systemen konstantflöden med forcering för rum med mindre luftflöden medan rum med större luftmängd förses med steglös reglering.
När ventilationssystemet på Gudmundråskolan, högstadieskola med 270 elever i Kramfors, skulle byggas om för några år sedan valdes för första gången VAV-system för en hel skola. Tidigare har man installerat VAV på rumsnivå, berättar Magnus Nordenmark, energiansvarig på Krambo.
Efter tre års drift är man nöjd med både funktion och energianvändning. Däremot menar han att beställare måste vara noggranna med eventuell omdragning av kanalsystemen.
– Det är viktigt att det befintliga kanalsystemet är i bra skick och att donplaceringen är korrekt. I detta fall bytte vi placeringen på tilluftsdonen i klassrummen, eftersom den tidigare placeringen innebar att kall luft blåstes direkt på de elever som satt närmast.
Ett annat tips är att placera luftkvalitetsgivarna i rummen i stället för i kanalerna.
– Då visar de rätt värden även efter att systemet varit nedstängt, säger han.
Lönsamheten i valet mellan CAV och VAV hänger mycket på verkningsgraden på värmeåtervinningen och fläktens SFP-tal. Det menar Torbjörn Lång, PB teknik, som gjort LCC-beräkningar på VAV och CAV i skolmiljö.
– Har man lågt SFP-tal och bra värmeåtervinning, säg över 85 procent, kommer lönsamheten i att välja VAV-system att bli mindre. Är lokalerna fullt belagda större delen av dagen kommer besparingen om man väljer VAV att bli i princip noll.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 8/2014 sidan 34
