Energieffektivisering skapar MÅNGA fler jobb.
Detta hävdas i en studie från Berkeley i USA där man undersökt vad som hänt i Californiens ekonomi under en period av 35 år när man koncentrerat sig på energieffektivisering.
Det har gett 1,5 millioner fler jobb och man har bara “förlorat” 25 000. En utväxling med 50 mot 1 för effektiviseringen!!
Energieffektiviteten i Kalifornien är idag c:a 40 % högre än i USA i genomsnitt och detta har uppnåtts med en kombination av morot och piska (reglering och incitament) säger man vidare i rapporten som också menar att denna process kommer att fortgå med de förslag man nu har på bordet.
Detta borde vara uppmuntrande för våra politiker när nu alla länder på ett eller annat sätt måste stimulera sina ekonomier i kristiderna. Skapa uthålliga jobb för en uthållig framtid i den nya basindustrin – energieffektiviseringen.
Effektiviserinsgutredningens potentialer
Mot denna bakgrund är det inte särskilt uppmuntrande att läsa vad energieffektiviseringsutredningen skriver om potentialerna. De är heller inte så lätta att få grepp om där de sammanfattas på utredningens sida 22. Tabellerna måste nämligen kompletteras med uppgifter från den omgivande texten.
Det förefaller vara så här (se också bild nedan). Av 358 TWh slutlig energi så anses det finnas en potential på 65 TWh (18 %). Av denna är emellertid bara 44 TWh (12 %) “ uppnåelig och av denna är 27 TWh i sin tur sådant som realiseras spontant i följd av redan fattade beslut och existerande styrmedel. Alltså svarar de i utredningen föreslagna åtgärderna bara för 17 TWh vilket gör att restposten är större d.v.s. 21 TWh. Denna respost faller som det verkar inom vad utredningen kallar “effektiviseringsgapet” och där inga åtgärder är möjliga för att frigöra potentialen.
EU håller på att arbeta fram nya förslag och potentialstudier för att komplettera och skriva om den gamla handlingsplanen. Tar man de siffror som används där och applicerar på Sverige så finner man att bruttopotentialen skulle vara minst 20 TWh större än det som utredningen föreslår.
Mot bakgrund av utredningens modesta ambition finns det ännu större anledning att fundera över energirådgivarnas invändningar. De röjer att det finns ytterligare möjligheter men som inte behandlats till fullo. Vi får hoppas att detta också kommer upp i remissbehandlingen och innebär att det förslag som så småningom kommer på riksdagens bord blir vässat. 
