GÄSTKRÖNIKA: Vi har ett ansvar att arbeta för en mer hållbar bransch
"Jag är övertygad om att ingen i branschen gör fel med flit. Nej, det handlar om att vi måste bli bättre på kunskap, förståelse och – som i många andra sammanhang – något så simpelt som kommunikation. Klarar vi det så kommer vi att ta stora steg mot en långsiktig, hållbar bygg- och fastighetsbransch", menar gästkrönikören Mikael Grankvist.
Är det rimligt att byggbranschens eftermarknadskostnader uppgår till drygt 100 miljarder kronor om året? Är det rimligt att det dyker upp fler och fler entreprenörer på marknaden som enbart riktar sina tjänster till eftermarknadsinsatser? Är det rimligt att vi talar om att verka för och bidra till en mer hållbar bygg- och fastighetsbransch samtidigt som eftermarknadsandelen visar en motsatt utveckling? Det är enorma resurser som förbrukas – helt i onödan!
75 procent av de nämnda 100 miljarderna är fuktrelaterade, enligt en utredning från Boverket. Det handlar bland annat om otäta klimatskal, läckage i tak och terrasser, vattenläckage från rörinstallationer och bristfälligt monterade tätskikt i våtrum. I dag är till och med fuktskador i kök mer förekommande än fuktskador i våtrum. Det finns troligen ett mörkertal av skador som åtgärdas före överlämnandet av fastigheten, vilket inte redovisas som eftermarknadsåtgärder.
Det finns förklarliga eftermarknadskostnader, det vi kallar nödvändig eftermarknad. Med det avser vi naturliga åtgärdsinsatser i samband med att en byggnad färdigställts. Det kan till exempel handla om injustering av värme och ventilation, justering av fönster och dörrar eller knarrande golv.
Om branschen ska förändras och för att minska de onödiga eftermarknadsinsatserna behöver fuktfrågan tas på fullaste allvar.
Det stora problemet och den stora kostnaden är det vi kallar den onödiga eftermarknaden, vilket är en direkt följd av fel och brister som uppkommit under projektets gång. Grunderna till dessa brister kan egentligen uppstå när som helst – under planering, projektering eller i själva byggfasen, och orsakerna är många. I Boverkets undersökningar har man konstaterat att anledningarna till de stora eftermarknadskostnaderna är tidsbrist, bristande kompetens samt knappa resurser i den egna organisationen. Bristande motivation och avsaknad av erfarenhetsutbyte och återkoppling kring fel och brister är en annan stor bidragande faktor.
Om branschen ska förändras och för att minska de onödiga eftermarknadsinsatserna behöver fuktfrågan tas på fullaste allvar. Det händer alltför ofta att vi kommer in i ett våtrum där golvfallet inte uppfyller ställda krav, där vatteninstallationen inte uppfyller Säker vatten, där tätskikt är felaktigt monterat i dörröppning. Och så vidare. Men det finns så gott som aldrig en registrerad avvikelse som anger detta.
Artikelförfattaren
- Mikael Grankvist är senior fuktsakkunnig på Raksystems Green Building Services.
Under de senaste tio åren har det inte skett någon märkbar förbättring. Även om eftermarknadsproblemen inte har ökat sedan Boverket inledde sin omfattande utredning av eftermarknadskostnader har kostnaderna inte heller minskat i den utsträckning man hade hoppats på. I dag är det inte de äldre fastigheterna som är problemet, utan framför allt nya fastigheter som redan i tidiga skeden har omfattande skador, som uppkommit till följd av fel och brister under planerings- och produktionsskedet.
Det saknas ett väl fungerande kontrollprogram av utförande. I de flesta fall handlar det om att egenkontroller av utförandet ska finnas och att dessa är korrekt ifyllda. Enligt mig är inte det detsamma som ett säkerställt utförande. Ställ krav på att fuktsäkerhetssamordnare utses i produktion, en erfaren sakkunnig som driver frågorna och hanterar avvikelserna i tid. Det kommer i de flesta fall att minska både förseningar, skadekostnader och resursförbrukning.
Text: Mikael Grankvist
