Forskare har synat lönsamheten i solceller
Hur lönsamt är det egentligen med solceller? Tjänar konsumenterna så mycket som utlovas av leverantörerna? Det har forskare på KTH tagit reda på.
Att beräkna den tekniska och ekonomiska prestandan för ett solcellssystem är komplext, men grundläggande för en god ekonomi är ett tak i öppet söderläge. Enligt vissa leverantörer kan återbetalningstiden minska med två tredjedelar i dagsläget – men i vissa fall är beräkningarna rena glädjekalkylerna enligt Nelson Sommerfeldt, forskare i energiteknik vid KTH.
Bland annat vänder han sig emot att det skulle vara normalfallet att en solcellsanläggning har en återbetalningstid på 7–10 år. Snarare är det ett ”bästa scenario”, menar han.
Enligt forskarnas kalkyl för en villa med tak i mestadels söderläge och utan skuggning bör investeringen ha en återbetalningstid på 13 år. Den genomsnittliga produktionen för ett solcellssystem i Sverige borde innebära en återbetalningstid på 16 år. Före energikrisen var återbetalningstiderna cirka två år längre.
Den som redan installerat en anläggning har senaste året tjänat dubbelt så mycket som normalt på grund av energipriserna. Men hur framtiden ser ut är mer osäker betonar han – med lägre elpriser sjunker också lönsamheten.
– Nu tar det nästan tolv månader att få ett solenergisystem installerat på grund av hög efterfrågan, och förhoppningsvis ser vi att elpriserna börjar sjunka då.
Problemet är att om förväntningarna inte uppfylls kan förtroendet för tekniken urholkas.
– Den stora frågan är hur länge de höga priserna kommer att bestå. Vi tar hänsyn till den osäkerheten och utgår från att vi kommer tillbaka till det normala om fem år.
Samtidigt är han en stor förespråkare för en ökad användning av förnybara energikällor som solkraft och tycker att solceller används bäst på hustak.
– Min huvudsakliga angelägenhet är att säkerställa att husägare kan få bra tillgång till information och förstå vad de investerar i. Om återbetalningstiden är 15 år istället för tio är detta ändå ett bra långsiktigt resultat. Problemet är att om förväntningarna inte uppfylls kan förtroendet för tekniken urholkas.
För att göra kalkyler kring hur lönsam en anläggning är kan man exempelvis använda Energimyndighetens kalkyl för solel.
Liknande kalkyler kan även göras med hjälp av de så kallade Solkartor som Nelson Sommerfeldt tagit fram inom sin forskning. Beräkningarna inkluderar riskanalyser och tar bland annat hänsyn till kostnader för solpaneler, elpris och teknikens livslängd.
– Vår modell kan hjälpa oss att förutse vad som är det mest sannolika händelseförloppet och vad som är de bästa respektive värsta scenarierna.
Källa: KTH
