Hur snabbt kan man förändra världen?
Teknikutvecklingen och teknikspridningen går allt snabbare och Världsbanken har nyligen gjort en stor genomgång av hur ny teknik bryter in på olika marknader och vilka förutsättningar som behövs för att de skall bli populära.
Bakgrunden till deras studie är bl.a. förhoppningen att U-länderna skall kunna hoppa över mellansteg i utvecklingen, s.k. leap-frogging. De visar att även om sådana skutt vore önskvärda så finns sällan de nödvändiga lokala förutsättningarna.
Mobiltelefonernas utbredning erbjuder ett positivt exempel men enligt tidningen The Economist är det bara på energiområdet vi kan hoppas på något liknande. Nämligen för lokalt och småskaligt producerad el, med biobränsle eller med solceller.
Det är intressant att notera att även i hight-tech USA har man förhoppningar på att de småskaliga resurserna skall kunna utnyttjas bättre. Där skall det ske genom intelligenta elnät (smart-grids) som både skall tillåta att man producerar lokalt för inmatning (distributed generation), men också att den lokala belastningen skall kunna regleras bättre i takt med att priser och total belastning fluktuerar. Båda de demokratiska presidentkandidaterna har med dessa möjligheter i sina program. Och detta borde väl vara intressant också för den nye generaldirektören Odenberg?
Även i Storbritannien är man inne på samma linje med en alldeles egen lösning, nämligen ”hembränd el” från små kraftvärmeverk för hemmabruk. Det talas om så mycket som 540 000 enheter till år 2015
