Räkodling i Sverige – tack vare spillvärme
I Frövi ska man använda överskottsvärme från ett pappersbruk för odling av jätteräkor och tomater.
I dag importeras 87 procent av alla tomater och 100 procent av jätteräkorna vi konsumerar.
Därför har projektet Regenergy Frövi, även kallat ”Sveriges grönaste industriprojekt”, startats, med spillvärme från pappersbruket Billerud Korsnäs.
Just nu pågår markarbeten i Frövi, och anläggningen ska stå klar nästa år. De två anläggningarna för tomater och jätteräkor (vattenbruk) ska värmas upp av Billerud Korsnäs spillvärme och har en yta av tio respektive tolv hektar.
Bakom projektet Regenergy Frövi står WA3RM AB i samarbete med, Lindesbergs kommun, Linde energi, Business region Örebro samt de framtida odlarna för tomater och räkor.
Företaget WA3RM är sprunget ur forskningsanläggningen ESS i Lund och sysslar sedan starten för sju år sedan med utveckling och finansiering av cirkulära och biobaserade lösningar med hjälp av restprodukter från olika industrier, till exempel spillvärme och överbliven koldioxid. Affärsidén handlar om att på ett hållbart sätt producera livsmedel i växthus och landbaserade vattenbruk.
Tomatodlingen kommer att bedrivas av det holländska bolaget Local Harvest, som ska flytta delar av sin verksamhet till Sverige för att möta efterfrågan på tomater. Man räknar med att kunna producera omkring 15 000 ton per år. Räkodlingen kommer att skötas av Aegir Aquaculture, och väntas kunna producera 4 000 ton jätteräkor om året.
Värmeenergin från Billerud Korsnäs är beräknad till 50 GWh per år. Den genomsnittliga temperaturen ska hålla 45 grader.
Thomas Parker, vd för WA3RM:
– Det är en stor utmaning att använda så låg temperatur. I växthuset – som har väggar i glas med uselt isoleringsvärde – var det en svår designförutsättning att kunna hålla uppe temperaturen. Det utmanar också växthusodlarnas konventionella system med vatten i rör i gångarna. Då får man värme underifrån och den sprids i rummet som strålningsvärme och det gillar växterna. Om man går ned till 45 grader ändras förutsättningarna, då har man inte tillräcklig effekt och kanske inte tillräcklig strålningsvärme. Därför måste vi ha ett luftburet system, i alla fall delvis. För det har vi hittat en leverantör som är duktig på att göra växthus.
Värmeeffekten från Billerud Korsnäs kommer att vara minst 10 MW.
– Man vill inte bygga en anläggning där det alltid räcker med spillvärme, för då utnyttjar man värmen dåligt över året. Vi har därför designat en något större anläggning än den som bara använder spillvärme.
För att klara eventuella driftstopp längre tid med kallt väder och att fjärrvärmen från Billerud Korsnäs stängs av under fabriksunderhåll på hösten, har man ett samarbete med Linde energi som ska driva en reservanläggning i form av bioolja och pellets. Dessutom finns det reservkraft för el till tomatodlingen och räkorna. Totalt är pellets- och oljepannorna på 11 MW.
– Temperaturen kan gå ned något – det klarar både räkor och tomater, men viktigt är att det finns el, eftersom räkodlingen är väldigt känslig för att syrehalten går ned i vattnet.
Man vill inte bygga en anläggning där det alltid räcker med spillvärme, för då utnyttjar man värmen dåligt över året.
För att klara en del av vattenförbrukningen ska man samla in regnvattnet från taket på växthuset. Man tänker sig att även använda koldioxiden från industrin för tomatproduktionen. Hur det ska gå till är inte beslutat än, eftersom de tekniska lösningar som finns är gjorda för mycket större koldioxidproduktion.
För att få koncentrerad koldioxid kan man använda så kallad carbon-capture-process – men många av dem är kemiska processer eller andra reningsprocesser och är svåra i liten skala och med varierad last. Befintliga system på marknaden är utvecklade för att användas i stora system, som kraftverk.
Det som tillverkas i Frövi skulle räcka enligt Thomas Parker, det blivande växthuset behöver 5 000 ton per år. Räkorna behöver bräckt vatten, saltet tillsätts i vattnet som räkorna lever i.
– Räkorna bor i ett så kallat bioflocksystem, men vi får ut en viss mängd vatten, som innehåller lite fasta ämnen som vi tar bort, liksom nitrösa ämnen. Vi kan avsalta vattnet själva eller också avnitrifieras det och skickas tillbaka till räkorna. Räkodling är ju tillståndspliktigt så vi kommer att ansöka om miljötillstånd.
Det är viktigt att det finns el, eftersom räkodlingen är väldigt känslig för att syrehalten går ned i vattnet.
Ett tidigare projekt som lades på is, men som nu är igång igen är ett liknande system i Höganäs som är tillverkare av metallpulver för pulvermetallurgi.
Här tänker man också använda lågtemperaturvärme från kylningen av produktionen. Det är enklare att hitta spillvärme, eftersom denna kommer från kylprocessen, liksom att det är enklare att återvinna koldioxiden ur avgaserna från Höganäs, enligt Thomas Parker.
