Hur påverkas vi av reviderade EU-direktiv?
Jag har tidigare svarat på frågor om ”EU:s strategi – En renoveringsvåg för Europa”. Ett par vägar att gå för att implementera strategin är att revidera några av unionens direktiv. Frågor kommer om ett av de tyngre direktiven – Direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD. Mats Östlund utvecklar och förklarar.
FRÅGA: Hur påverkas kraven på energiprestanda i våra byggnader av reviderade EU-direktiv?
Skyldigheten att ha ett energicertifikat utvidgas till byggnader som genomgår större renoveringar.
SVAR: Det finns två direktiv till som kommer att påverkas av strategin, det är Direktivet om förnybar energi, RED och Energieffektivitetsdirektivet, EED. För dessa två är det fortfarande väldigt tidigt i processen för att veta hur påverkan kommer att se ut. De kommer dock att leda till att främja användningen av förnybar energi i byggnader samt att göra byggnader mer energieffektiva.
EPBD-förslaget från kommissionen presenterades 14 december förra året. Det är ute på remiss och deadline var i slutet av januari. Förhandlingar ska därefter påbörjas.
Det reviderade direktivet stöder utvecklingen av förnybara och mindre förorenande energisystem för våra byggnader. Det kommer att underlätta för renovering, modernisering och utfasning av fossila bränslen, och EPBD är en central del av Renoveringsvågen.
Några exempel ur EPBD är Utsläppskrav på nya byggnader, Krav på primärenergianvändning i nya och renoverade/ombyggda byggnader, Krav på energiklass i befintliga byggnader (MEPS), Skärpta krav på energicertifikat, Krav på laddinfrastruktur, Nationella planer för byggnadsrenovering, Renoveringspass, Finansieringsregler och Användning av fossila bränslen i byggnader.
Krav på primärenergianvändning kWh/m2 år görs för tre typer av nya byggnader och utifrån EU:s fyra klimatzoner: Mediterranean, Oceanic, Continental och Nordic. I den nordiska zonen dit Sverige hör anges följande krav:
• Bostadsbyggnader: <75 kWh/m2 år
• Kontorsbyggnader: <90 kWh/m2 år
• Övriga byggnader: krav definieras nationellt. Bör sättas till ett lindrigare krav än för kontorsbyggnader
När det gäller krav på primärenergianvändning i renoverade/ ombyggda byggnader avser man att komma med gränsvärden i en kommande delegerad akt till Annex III till direktivet.
Vi har tidigare berättat om EU-kommissionens tankar kring obligatoriska krav på miniminivåer för energiprestanda i befintliga byggnader i alla EU-länder. Den här typen av krav som kallas MEPS, Minimum Energy Performance Standards, eller Minimikrav för energi i befintliga byggnader, och finns redan i några länder och är på väg att införas i Frankrike och Nederländerna. Förslag enligt EPBD är:
• Fram till senast 2027 ska uppgradering av energiklass G till F eller bättre ske för byggnader som inte är avsedda för bostäder, inklusive offentliga byggnader
• Bostadshus bör uppgraderas från klass G till F eller bättre senast 2030
• Bostadshus bör uppgraderas till klass E eller bättre senast 2033
Skyldigheten att ha ett energicertifikat utvidgas bland annat till byggnader som genomgår större renoveringar och byggnader för vilka ett hyresavtal förnyas. Byggnader eller byggnadsenheter som bjuds ut till försäljning eller uthyrning måste ha ett energicertifikat. Energiklass och energiprestandaindikator bör anges i all annonsering.
När det gäller användning av fossila bränslen i byggnader anger EPBD att inga ekonomiska incitament bör ges till installation av värmepannor som drivs med fossila bränslen från och med 2027 samt att medlemsländerna får rättslig möjlighet att förbjuda fossila bränslen i byggnader.
Mats Östlund
