AKTUELL FORSKNING | 21 maj 2021

”Livscykelperspektiv viktigt för bra beslut”

Ricardo Ramírez Villegas, högskolan i Gävle, visar i sin doktorsavhandling hur olika energieffektiva renoveringsstrategier kan påverka energianvändningen på systemnivå och vilken miljöpåverkan de har ur ett livscykelperspektiv.

TEXT: MIKAEL BERGLING

Ricardo Ramírez Villegas. Foto: Privat

Ungefär hälften av den svenska befolkningen bor i flerbostadshus, varav många är byggda under miljonprogrammets dagar. Det är hus som idag ofta är i behov av renovering. Om de nationella energi- och klimatmålen ska nås behöver renoveringstakten öka och energianvändningen effektiviseras.

I sin avhandling undersöker Ricardo Ramírez Villegas, som till vardags arbetar på Byggpartner i Dalarna, bland annat hur olika energieffektiva renoveringsstrategier påverkar energianvändningen på systemnivå, vilken som är den potentiella miljöpåverkan av dessa alternativ och deras ekonomiska betydelse. För att kunna göra det har han bland annat kombinerat byggnads- och energisystemssimuleringar, system för miljöcertifiering av byggnader, livscykelanalys och beräkningar av livscykelkostnader.

– Att analysera byggnader utifrån ett livscykelperspektiv kan hjälpa till att identifiera för- och nackdelar med energieffektiv renovering ur fastighetsägarens synvinkel, men också ur samhällets. Att använda livscykelperspektiv är viktigt för att fastighetsägare, byggföretag, konsulter och beslutfattare ska kunna fatta bra beslut, säger Ricardo Ramírez Villega som efter att ha utbildat sig till byggingenjör i Bogotá tog sin master vid KTH i Stockholm.

Hans forskning ingår i forskarskolan Reesbe – Resurseffektiva energisystem i den byggda miljön – som drivs av Högskolan i Gävle i samarbete med Mälardalens Högskola, Högskolan Dalarna och ett antal företag.

– Livscykelanalyser görs ofta i nybyggnadsprojekt och i projekt som redan från början har en miljötanke i sig, men mer sällan i renoveringsprojekt vilket egentligen är ganska så konstigt med tanke på hur stor del av bostadsbeståndet som renoveras eller ska renoveras under de kommande åren.

I sin forskning har Ricardo Ramírez Villega bland annat studerat renovering av hus i miljonprogramområdet Tjärna Ängar i Borlänge som byggdes i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Liksom i många andra hus från denna period kan den förhållandevis höga energianvändningen minskas genom till exempel ett förbättrat skal och byte av värmesystem.

– Det finns en bild av att miljonprogrammet byggdes hastigt och slarvigt. Men de här fastigheterna är allmänhet bra i grunden och med mycket hög kvalitet i materialen. När vi gick igenom husen på Tjärna Ängar sades det till exempel att värmeledningarna var täppta och dåliga. Besiktningen visade att så inte alls var fallet. Efter hand som tiden gått, och man bytt driftpersonal och instruktionshandlingar försvunnit, hade däremot viktig kunskap gått förlorad och man har börjat justera reglagen felaktigt och liknande. Det fanns med andra inte behov av att riva ut allt och installera nytt.

– Ett annat exempel gäller äldre fönster vars u-värden inte är desamma som för nya. Men det betyder inte att de är dåliga. Även om det kan vara ekonomiskt kostsamt att renovera fönstren och den vägen förbättra u-värdena, kan det vara bättre ur miljösynvinkel. Och så är det på många områden.

Ricardo Ramírez Villegas säger att alla renoveringsalternativ som han undersökte i sin forskning innehöll en minskning av köpt energi.

– Det pratas mycket om elektrifiering, värmepumpar och solceller som bra miljöval. Men det är inte alls säkert. Fjärrvärmen i Borlänge till exempel, kommer till betydande del från de stora industriernas spillvärme. Om man inte skulle använda spillvärmen till fjärrvärme skulle den gå till spillo.

– Att sätta solceller – som ofta tillverkas av väldigt energiintensivt material – på ett hyreshus kan innebära negativ miljöpåverkan, speciellt om de är tillverkade i Kina med hjälp av kolkraft eller liknande.