DEBATT | 10 feb 2020

Energiprestandas osäkerhet – effekter för Energiavtal 12

Svebys arbete med att skapa underlag och modeller för bättre energiberäkningar är av stor vikt. Men vi vill belysa konsekvenserna av de stora osäkerhetsfaktorerna när energiprestanda beräknas, vilket är grunden i Energiavtal 12. För Petter Elfqvist och Stig Lundberg är DUR-metoden lösningen.

I stora drag kan man säga att DUR-metoden gör som när ett energikrav ställs vid köp av en bil.

Petter Elfqvist. Foto: Peter Larsson

Under årens lopp har offentliga beställare deltagit aktivt i att utveckla sina byggprojekt till rena tävlingar i vem som kan skriva den lägsta siffran gällande kWh/kvm/år, för att uppnå målen i sina energiplaner. Jakten på det där nyckeltalet som ska jämföras med andra kommuner blir inte trovärdigt, och vad vi sällan pratar om är ekonomin på lång sikt – för det är ju först på värmeoch elfakturan som sanningen kommer fram. Media är en stor post i driftkostnaden i dag och påverkar internhyran i en kommun och tillika skattekollektivet. Då är det oerhört viktigt att kunna få fram tänkt energianvändning så nära sanningen som möjligt och kvalitetssäkra driftekonomin innan man börjar bygga.

Men varför blanda in energiprestandas tolkningar och osäkerheter i avtalet mellan byggherren och entreprenören?

För att illustrera frågeställningen kan vi se på hur ett energikrav ställs när en kommun handlar upp en bil. Man ställer krav på vad den ska klara, till exempel antal sittplatser, lastkapacitet, dragkrok och energikravet ställs som maximal energianvändning per kilometer, kWh/km enligt standard. Man köper en färdig lösning som ska klara vissa krav/ användning samtidigt som ett tydligt energikrav ska uppnås; man blandar inte in en mängd olika osäkerhetsfaktorer om konstruktionerna. Biltillverkarens uppgift är att lösa allt och det är det han får betalt för – och vilken köpare skulle ens kunna förstå alla hans utmaningar?

I Energiavtal 12 med energiprestanda som grund och olika anvisningar:
• Exponeras byggherren för osäkerheter i beräkningar och tolkningar av energikrav som entreprenören är mest kompetent att lösa och som kan skilja flera hundra procent
• Korrigeringen för olika utetemperaturer görs med en metod som utgår ifrån hur en bostad påverkades på 1960-talet, dagens byggnader skiljer sig mycket från denna och det medför osäkerheter

Byggherren kan inte ställa en entreprenör till svars om byggnaden använder för mycket energi enligt dennes uppfattning, eller egentligen ens veta vad man köpt eller om man fått det man köpt, eftersom det beror på vem som tolkar energiprestanda och gör beräkningarna.

Hur ser DUR-metodens lösning ut?

DUR-metodens energikrav vid nybyggnad är inte energiberäkningsprogram som anges i Johnny Kellners svar (Energi & Miljö nr 11–12/2019) på vår debattartikel utan är till för att runda alla osäkerhetsfaktorer – en skräddarsydd metod inklusive ett uppföljningsverktyg – just för att ställa och följa upp energikrav vid nybyggnad.

I stora drag kan man säga att DUR-metoden gör som när ett energikrav ställs vid köp av en bil.

Byggherren väljer ett energikrav som ska uppfyllas, antingen myndigheternas energikrav och eller enligt högre miljöklassning eller motsvarande och tolkar därefter själv (eller med konsulthjälp) vad energikravet innebär. Det sker i form av antal kWh för den aktuella byggnaden som ska uppföras. Även andra delkrav kan anges till exempel effekter.

Rapportering och myndighetskrav i form av till exempel energiprestanda blandas inte in i avtalet utan det sköter byggherren själv, det är inte entreprenörens sak. I avtalet med entreprenören lämnas ett färdigtolkat energikrav, i DUR-metoden benämnt ”absolut energikrav”.

Vid upphandling/i avtalet anges tydligt:
• Hur byggnaden ska se ut, dess användning och klimatkrav i respektive rum
• Maximalt antal kWh driftel som får användas
• Att kablage för driftel och verksamhets-/hyresgästel ska separeras och mätas var för sig
• Maximalt antal kWh för uppvärmning som får användas
• Antal kubikmeter varmvatten som ska användas
• Hur justering av energikravet ska ske vid förändrad användning av antal kubikmeter varmvatten, ändrad inomhustemperatur och rutiner vid andra förändringar
• Att beställaren innehåller en viss procentsats av entreprenadsumman intill en sammanhängande tolvmånaders period kan påvisas som uppfyller ställda energikrav
• Beställaren kan även välja att en bonus ska utges om energikraven överträffas

Hur sedan entreprenören konstruerar/bygger de olika systemen, gör olika beräkningar eller vilka säkerhetsmarginaler som ska användas är hans sak, han som har rådigheten för helhetslösningarna och har fått betalt för det. Han kan då göra analyser av byggnaden som system och hitta bästa helhetslösningar, till exempel om bättre fönster ska väljas istället för bättre värmeåtervinning. Entreprenören kan välja att använda Sveby beräkningsverktyg.