Spillvärme kan värma hela Kiruna
Spillvärme från LKAB:s gruvdrift har potential att värma hela Kiruna – året runt. I somras var den kommunala fjärrvärmen fri från förbränning av avfall och fossila bränslen. Spillvärmen kommer från pelleteringen av järnmalm.
I anslutning till Kirunagruvan finns tre pelletverk. Där tillverkas kulor av det järnmalmskoncentrat som kommer från anrikningsverket. Fördelen med pelleterad malm är att den kan användas direkt i en masugn, utan att först bearbetas i ett sinterverk.
– Att låta spillvärmen gå förlorad är slöseri. Då är det bättre att vi använder den här och skickar avfallet för energiåtervinning i andra värmeverk, säger Jan Fjordell, Tekniska verken.
Processen genererar mycket värme, 10 TWh om året, varav större delen uppstår i en kemisk reaktion när magnetit oxiderar till hematit. LKAB har sedan länge använt spillvärmen för att värma sina egna byggnader. Dessutom värms ventilationsluften ned till gruvan, som har enorma mått. Längdmässigt sträcker den sig fyra kilometer från norr till söder och består av fem nivåer ned till 1 365 meters djup. Inuti ringlar sig 80–90 mil väg.
– Faktum är att LKAB använder lika mycket värme som fjärrvärmen i hela Kiruna, säger vd Jan Fjordell, Tekniska Verken.
Vid värmeverket i Kiruna eldas vanligtvis med avfall. Nu pågår en omställning till att använda mer, ända upp till 70–80 procent, av
spillvärmen från LKAB:s pelletverk.
Fram till slutet av 2019 använde Tekniska verken fem till tio procent spillvärme. Huvuddelen av värmen, cirka 70 procent, producerades genom avfallsförbränning. 15 procent kom från biobränsle och resten från el och olja.
Just avfallsförbränningen är ett problem. Inte minst för att avfallet innehåller mycket plast och Tekniska verken därför måste köpa utsläppsrätter.
– Vår strävan är att vara helt klimatneutrala till 2025. Sett till ekologisk och ekonomisk hållbarhet är det långsiktigt bättre att återvinna mer spillvärme från LKAB, framhåller Jan Fjordell.
I och med att LKAB:s tredje pelletverk invigdes för tio år sedan öppnades också den möjligheten. LKAB och Tekniska verken har tillsammans investerat i en anläggning som kan öka uttaget av spillvärme och nu är den igång. Under sommaren, 15 maj–15 september, distribuerade Tekniska verken enbart 90-gradigt varmvatten från pelleteringen.
– Under den första delen av 2020 sålde vi 200 GWh fjärrvärme, varav 10 GWh kom från spillvärmen. Under sommarmånaderna har vi sålt cirka 35 GWh spillvärme. Därmed minskar vi avfallsförbränningen med 11 000 ton och koldioxidutsläppen med 4 500 ton, berättar Jan Fjordell.
Nästa steg i utvecklingen är att gå över till spillvärme motsvarande 70–80 procent av årsproduktionen, som är 250–270 GWh/år. Det hänger dock samman med LKAB:s investeringsplaner för gruvan. Men i Kiruna är man inte orolig för att malmbrytningen ska upphöra.
Jan Fjordell, vd på Tekniska verken, Kiruna. Foto: Tekniska verken
– När vi går över till så stor andel spillvärme kommer den stora utmaningen att vara kalla perioder i januari och februari. Då behöver vi toppa med biobränsle och bio olja. Dessutom behöver vi bredda systemgränserna så att man under korta perioder kan överföra värme mellan byggnader. Vi tittar på sådana lösningar, säger Jan Fjordell.
– Att låta spillvärmen gå förlorad är slöseri. Då är det bättre att vi använder den här och skickar avfallet för energiåtervinning i andra värmeverk.
I strategin ingår att uppmuntra Kirunaborna att bli bättre på sopsortering, så att materialet i matavfall, tidningar och förpackningar blir återvunnet. Men en viss andel kommer alltid att bli kvar och den vill Tekniska verken alltså bränna någon annanstans.
– Det är ju lättare att transportera sopor långa sträckor än spillvärme, konstaterar Jan Fjordell.
När ett samhälle är så intensivt sammanvävt med ett företag finns både fördelar och nackdelar. En av de senare är att marken under Kiruna sakta men säkert blir underminerad. Och som för så många andra byggnader och anläggningar drabbar
det på sikt också fjärrvärmeverket.
– Så småningom måste vi flytta till ett annat läge, men det sammanfaller med att vi ändå måste göra investeringar i vår anläggning, säger Jan Fjordell.
Text: Maria Åslund Foto: LKAB
Fakta
Spillvärme
• Från den svenska industrin pyser och rinner stora mängder spillvärme ut till ingen nytta. En betydande andel av den är mycket svår att ”skörda”, men en del används i fjärrvärmen. Under 2000-talet har det handlat om cirka 5 TWh om året.
• Fjärrvärmeutredningen från 2011 slog fast att det finns en potential att kunna ta tillvara ytterligare 3,5–5 TWh.
