Kan slemsvampen hjälpa oss att konstruera smartare vvs?
Hoppas ni såg programmet om ”Världens smartaste slem” på SVT. Om ni missade det vill jag verkligen rekommendera att kolla i SVT Play. Det är inget djur, ingen växt, ingen svamp och ingen partiledare – utan ”någonting annat” och det förefaller ha intelligens. Willy Ociansson reflekterar över tillvaron.
Hela varelsen, som kan vara rätt stor, består av en enda cell som kan lösa svåra tekniska problem och lära av sina misstag, och olika individer kan lära av varandra. Skär man upp den i två delar lever varje del vidare men är fortfarande en enda individ, det vill säga 1+1=1.
Jag gick genast igång efter att ha sett programmet om ”Slemsvampen” och funderade på hur den kan användas i vår bransch. Just svampar är en av varelsens älsklingsrätter och den är en mästare på att spåra upp delikatessen för att genast käka upp den. Något av det värsta som kan drabba en fastighet är ju äkta hussvamp och det är ett snabbt växande problem. Tänk om man kunde få slemsvampen att lokalisera hussvampen som ofta gömmer sig på en svåråtkomlig plats i huset och oskadliggöra den.
Airbus har använt slemsvampens begåvning för att konstruera en kabinvägg till flygplan. Ingenjörer och superdatorer tävlade mot slemsvampen, vars konstruktion blev lika stark men 45 procent lättare. Resultatet såg knasigt ut men visade sig vara överlägset och är den största flygplansdel i metall som skrivits ut på en 3D-skrivare. Kanske kan den på samma sätt hjälpa oss konstruera vvs, till exempel smartare rörsystem eller dimensionera energi lager? Det är bara vår fantasi som sätter gränser.
Forskarna är noga med att vi ska skilja på klimat och väder men man blir ju fundersam. I år var det värmerekord för januari med +10,5 grader i Örebro. Rekordet höll i sig en vecka då det blev +11,2 grader att jämföra med för tio år sedan då Örebro hade 39,5 grader kallare den 6 januari. Mildväder som tvingar skidanläggningar att stänga mitt i säsongen kombinerat med ihållande perioder med hårda vindar, översvämningar och oberäkneliga temperaturvariationer ställer nya krav på konstruktion och drift av såväl fjärrvärme som lokala värmesystem. Mildväder med hårda vindar och ökad nederbörd ställer större krav på byggnaders täthet och ytskikt än på dess isolering.
För segelbåtar, hyttor på fjället och sommarstugor i skärgården är det inget nytt men nu är det många privatpersoner som tar tekniken till nya höjder. Tänk dig att bo i ett hus som klarar sig självt utan ockerräkningar från energi- och nätbolag med en robusthet som gör dig oberoende av terrorattentat och miljöbelastning. Som flitig tågresenär hamnar man ofta i intressanta samtal med främmande människor. Nyligen satt jag granne med en trevlig kvinna som engagerat berättade om familjens sommarställe vid Vänerns strand och om hur de för länge sedan fått offert från nätbolaget om att ansluta sig till nätet. Offerten var hutlöst dyr och de satsade istället en bråkdel av pengarna på en liten vindsnurra, solceller på taket och några utrangerade batterier från en telestation.
De lever en stor del av året i sin stuga helt utan att göra avkall på några bekvämligheter. Och det kommer inga räkningar. Hon berättade om familjens plan i händelse att något oförutsett inträffar som gör det svårt att bo i stan. Då drar vi till stugan och blir helt oberoende. Ved, fisk, vilt, bär och svamp finns i överflöd utanför knuten och vatten finns i brunnen.
Willy Ociansson
Willy’s Cleantech i Karlstad
