Simulering – ett viktigt redskap för framtiden
KTH, har tagit fram en metod för att göra bättre simuleringar av luftomsättning och fukt i historiska byggnader.
Studierna bygger på mätningar i Skoklosters slott, söder om Uppsala, och Hamrånge kyrka, norr om Gävle. Slutsatserna presenteras i en doktorsavhandling.
Varför valde du att studera just de här båda objekten?
– Den viktigaste anledningen är att det fanns bra mätningar på dem. Om man vill utveckla och utvärdera en simuleringsmetod behöver man ju ett facit, då är det bra att ha mycket mätningar att relatera sina resultat till.
De flesta historiska byggnader ser olika ut, både till yttre form och konstruktion. Hur utformar man en simuleringsmetod som passar alla?
– Precis det är en av de viktigaste utmaningarna. De flesta simuleringsverktyg är anpassade för en ”normal” byggnad. De historiska byggnaderna är inte stöpta i samma form. Geometrin är ofta mer komplicerad, exempelvis blir det turbulens av tornen på Skoklosters slott. Den turbulensen ger en betydande inverkan på läckflöden och luftrörelser inomhus, vilket både påverkar energiprestanda och mögelrisk. Avvikelser i materialegenskaper och i klimat mellan olika zoner, naturlig v entilation och andra passiva system är också sådant som man måste ta hänsyn till.
Är det inte möjligt att få fram det man vill veta genom mätningar?
– Mätningar ger en bild av hur byggnaden fungerar vid det ögonblick man mäter – simuleringen kan visa hur den har fungerat tidigare och hur den kommer att fungera i framtiden, med framtida utomhusklimat, ändringar i system eller i användning. Så mätningar och simulering ger olika typer av information. Däremot är mätningar viktiga som underlag för simuleringar av komplexa byggnader, för att ha något att kalibrera modellerna efter.
Vilka verktyg har du använt?
– Jag har använt simuleringsverktyget Ida-Ice plus ett tillägg som jag gjort själv, Moira. Ida-Ice levererar temperatur, luftflöden och därtill detaljstudier av de mest riskbenägna punkterna med en metod som jag utvecklat i projektet. Därefter lägger jag till fukttransport och mögelrisk med Moira, så att jag får en samlad bild av energiprestanda, inomhusklimat och skaderisker i en och samma simuleringsprocess.
Vad är viktigt med det här arbetet?
– Med tanke på klimatförändringarna står vi inför en situation, där vi behöver nya lösningar för existerande byggnader. Med ett simuleringsverktyg kan vi få en bättre bild av framtida konsekvenser av de val vi gör. Hittills har det varit mycket ”business as usual”, vi behöver effektivare lösningar och metoder.
Text: Maria Åslund
