Inga passiva ingenjörer här
Välisolerat, låga systemtemperaturer och återvinning av frånluftsvärmen. Det är några av de faktorer som ska göra Tinnerbäckshuset i Linköping till Sveriges största passivhus.
Foto: Mark Kretz
Det som ska bli Sveriges största passivhus byggs i två etapper. Den första delen ska stå klar 2019 och den andra delen 2021. Byggnaden har namnet Tinnerbäckshuset. Byggnaden ska ersätta en befintlig psykiatribyggnad på Universitetssjukhuset i Linköping och inrymma barn- och vuxenpsykiatri samt beroendeklinik, liksom en habiliteringsavdelning. Denna byggnad är den tredje och sista i ett stort ny- och ombyggnadsprojekt, som omfattat ombyggnad av ett existerande sjukhusblock, parkeringsgarage, samt nya kliniker och entréer. Byggnaden har två innergårdar, en för vuxen- och en för barnpsykiatri och ersätter en byggnad som uppfördes i början av 1970-talet.
Inför projekteringen av Tinnerbäckshuset har beställaren Region Östergötland också beslutat att huset ska klara passivhuskraven i det svenska passivhussystemet Feby, som är lite ”snällare” än den tyska standarden. Energiprojekteringen av både Tinnerbäckshuset och de tidigare byggnaderna har genomförts av Sweco Systems, medan detaljprojekteringen är gjord av ÅF. Sweco Systems har gjort energimodellen med alla solskydd, fönster och liknande, varefter ÅF har gjort klimatberäkningarna. Därpå har Sweco fått tillbaka dokumenten med alla beräkningar av alla rumsstyrningar, radiatorer, effekter på kombibafflarna. Efter det gjorde Sweco Systems en energibalansberäkning över ett år. Fredrik Karlsson hos Sweco Systems är den som gjort energiberäkningarna och även följt upp det som hittills byggts på Universitetssjukhuset. Han säger:
– Det handlar inte om något hokus-pokus, utan vi har jobbat mycket med stomleverantören Strängbetong för att få optimala lösningar. För att få bättre lambdavärden kommer också delar av huset att isoleras med pir-isolering och inte vanlig isolering. Han konstaterar att det är viktigt att även det som utförs på byggplatsen kontrolleras under produktionstiden och att fel åtgärdas kontinuerligt. – Det vi har tagit med oss till Tinnerbäckshuset från de tidigare etapperna är byggkontrollerna. I ett tidigt skede hittade vi många möjligheter till förbättringar som åtgärdades av entreprenören, konstaterar han.
Läs hela artikeln i Energi & miljö nr 5!
