Kryphål öppnar för sämre hotellbyggnader
Boverkets normvärden för varmvatten får hård kritik, och kallas för kryphål. Reglerna medger att till exempel hotell byggs med sämre energiprestanda än tidigare.
Byggreglernas nya normvärden ska underlätta beräkningarna och säkra energiprestandan hos nya byggnader. Men de har också skapat ett kryphål för oseriösa byggherrar. Lokaler som använder mycket vatten, till exempel hotell och vårdhem, kan byggas sämre än förut.
– Många av de stora fastighetsägarna arbetar seriöst med energi och kommer troligen inte att sänka sina generella energikrav på grund av BBR, men normvärdena innebär att man flaggar med fel budskap, menar Rikard Sjöqvist, energi-, miljö- och teknikchef på Midroc.
En ny version av BBR kom i december 2016. I avsnittet om energihushållning har inte energikraven ändrats. Skillnaden ligger i hur energianvändningen ska beräknas.
Om man utgår från en större lokal i Stockholm, så får den inte använda mer än 70 kwh/kvm,år, plus ett extra påslag om verksamheten kräver ett högre luftflöde. Vid projekteringen har tidigare all förväntad energianvändning – värme, varmvatten, kyla och fastighetsel – uppskattats med nyckeltal och slagits samman, exklusive verksamhetsenergi.
Den 1 juli i år införde Boverket författningen BEN – ”byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår”. Det är en ny föreskrift hur energiprestanda ska beräknas. Nytt är också att den ska verifieras.
I BEN finns ett antal normvärden som ska användas vid beräkningarna. Dessa ska användas dels vid projekteringen och dels när energiprestandan sedan mäts upp i den färdiga byggnaden.
När det gäller det normaliserade värdet av varmvatten i lokaler så ligger det på 2 kWh/kvm,år.
– Det stämmer väldigt bra för kontor. Problemet är att Boverket använder samma värde för alla typer av lokalbyggnader, säger Åsa Wahlström, affärsområdeschef CIT Energy Management AB.
Hotell kan använda upp till tio gånger så mycket varmvatten som normvärdet. Och det har tidigare inte räknats in som verksamhetsenergi, utan har ingått i fastighetens specifika energianvändning. Konsekvensen är att det uppstår en situation där den som bygger hotell plötsligt kan tillåta sig att bygga sämre hus än tidigare.
Innan BEN trädde i kraft fick den som byggde ett hotell i Stockholm se till att ett nyckeltal på upp till 20 kWh/kvm,år för varmvatten rymdes inom maxtaket på 70 kWh/kvm,år. Därmed återstod cirka 50 kWh att fördela på uppvärmning, kyla och fastighetsel.
Med det nya normvärdet ska samma byggherre ovillkorligen räkna med 2 kWh/kvm,år – både vid projektering och energideklarationer. Det skapar ett större utrymme, 68 kWh, för övrig energianvändning.
Den omvända problematiken uppstår för flerbostadshus, där normvärdet för tappvarmvatten är satt till 25 kWh/kvm,år. Det är mer än den verkliga användningen i de flesta bostäder.
– Bakgrunden till att Boverket inför normvärden finns i direktivet om byggnaders energiprestanda. Där har kommissionen sagt att energideklarationer inte ska kunna visa på en låg energianvändning när byggnaden stått tom och därför ska användningen normaliseras, berättar Åsa Wahlström.
– Men det är upp till varje medlemsstat att göra definitionen och Boverket hade kunnat ha särskilda regler för till exempel hotell och vårdboenden.
Boverkets utredare Mikael Näslund konstaterar att man är medveten om att reglerna i BEN kan vara fördelaktiga för exempelvis hotell, och att detta skulle kunna lösas genom införande av detaljregler för olika byggnadskategorier.
– Vi har inget underlag för detta i dag. Det kräver också en djupare analys av konsekvenserna för andra byggnadskategorier. Det finns också regler om klimatskärmens kvalitet i BBR som måste uppfyllas, vilket delvis begränsar hur ”dålig” byggnaden kan bli, säger han.
Åsa Wahlström och Rikard Sjöqvist på Midroc hoppas nu att byggherrarna inte försämrar det arbetssätt de byggt upp, utan fortsätter arbetet med att förbättra energiprestandan.
– Det här är helgalet. Idén att göra generaliseringar motverkar vår strävan att sänka energianvändningen. I våra kalkyler räknar vi med verklig användning. Vi tillåter oss inte att slösa bort den energieffektivisering vi kan göra, bara för att det finns ett kryphål i BBR, säger Rikard Sjöqvist.
Maria Åslund
Problemet är att Boverket använder samma värde för alla typer av lokalbyggnader
