PASSIVHUS | 24 feb 2017

Nya mätningar i nordligaste passivhuset

Mätperioden i Sveriges nordligaste passivhus måste förlängas. Hyresgästerna har inte varit hemma tillräckligt mycket.

Sedan ett drygt år tillbaka pågår mätningar i Sveriges nordligaste passivhus, kallat ”Sjunde huset”, i Kiruna. Men hyresgästerna har inte bott tillräckligt regelbundet i de två lägenheterna för att mätningarna ska bli relevanta, så nu förlängs projektet ett år.

Det vi kan säga hittills är att huset uppskattas klara Febys passivhuskrav.

Forskarna vid Luleå tekniska universitet (LTU), institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, hoppas att bostadsföretaget Kirunabostäder snart ska hitta nya familjer till passivhuset som stod klart 2014. Det är bara vid regelbundet, permanent boende som det går att få fram riktiga mätdata för exempelvis varmvattenanvändning. Först då går det att utvärdera de energisnåla duschar, som enligt beräkningarna ska spara 1 750 kWh/år i huset.

– Det vi kan säga hittills är att huset uppskattas klara Febys passivhuskrav. Huset är uppvärmt oavsett om någon bor där eller ej, så fjärrvärmeanvändningen varierar inte så mycket, säger Jutta Schade, biträdande universitetslektor i byggkonstruktion och byggproduktion vid LTU.

Parhuset uppskattas ha energianvändningen 58,6 kWh/kvm, inberäknat 80 procents återvinning av duschvatten och normalkorrigerad utomhustemperatur. Värmen i huset är luftburen med verkningsgrad på minst 80 procent. Distriktsvärmen försörjer ventilationsaggregatets värmebatteri, tvättmaskin, torktumlare samt diskmaskin.

Byggnaden har trästomme och de två lägenheterna om vardera 140 kvadratmeter är utrustade med cirka 15 kvadratmeter solceller var. Solcellerna sitter på fasaden för att få optimerad effekt även på vintern då solen står lågt och snö täcker taket. Snön reflekterar också solljuset, vilket ökar elproduktionen.

NCC som byggt huset beräknar att utvecklings- och produktionskostnaden är runt 70 procent högre än för ett vanligt Kuben-hus. Värmebehovet för en normalvilla i Kiruna är dock i genomsnitt 30 procent högre än i Mellansverige. Därför räknar NCC med att merkostnaden snabbt tjänas in genom lägre driftskostnader.

Marie Granmar