Viktigt välja rätt metod vid kanaltätning
Otäta kanaler kan äventyra ekonomin när mekanisk ventilation installeras i äldre självdragshus. Att täta kanalerna kan bli kostsamt. Nu kommer en rapport som jämför olika tätningsmetoder.
Energi & Miljö rapporterade redan för två år sedan om projektet där olika metoder för kanaltätning kartlades. Nu är det avslutat, och resultatet så här långt är en rapport med stöddokument för fastighetsägare, goda exempel och en lång rad diagram där metoderna värderas.
Det är väldigt viktigt att ta reda på hur ens egna kanaler ser ut.
– Vi har gjort en djupare analys av tre metoder. Vilken metod man ska välja skiljer sig mycket åt beroende på vilken typ av byggnad man har. Vår tanke är att skapa en guide på nätet där man kan fylla i data om sin fastighet och få fram kanske tre diagram som visar för- och nackdelar med de olika metoderna, säger Katarina Westerbjörk, WSP.
I förstudien ingick fem tätningsmetoder, men i den fördjupade studien har två av dessa, foderslang och tätningsmassa, plockats bort. Kvar är rostfria metallrör, glidgjutning och kompositrör.
– Vi valde ut de tre vanligaste metoderna. De andra två har inte alls lika stor spridning, och de går att ersätta med någon av de tre metoder vi beskriver, säger Katarina Westerbjörk.
Enligt Katarina Westerbjörk ökar intresset för att täta kanaler. Detta bör också kunna påverka priset på sikt. De goda exempel som nämns i rapporten visar sig båda ha relativt höga kostnader per lägenhet: 21 000 kronor i det ena fallet, och 36 000 kronor i det andra.
– Det är fortfarande ganska dyrt, men det kan bero på att marknaden inte är så utvecklad än. Det är först på senare tid som marknaden börjat öka, säger Katarina Westerbjörk.
Hon får medhåll av Tommy Lindberg, vvs-specialist på Stockholmshem.
– Vi har gjort några pilotprojekt, och resultaten är okej som vi ser det. Vi har testat att fodra med kompositrör, och att använda kemisk tätningsmassa. Det är ingen tvekan om att systemen fungerar. Det är kostnaden som är stötestenen, säger han.
– Jag har en känsla av att priserna är på väg ner, men som det sett ut hittills kostar det helt enkelt för mycket.
De byggnader som Stockholmshem ser över just nu är i regel 40- och 50-talshus med murade frånluftskanaler. Vanligen installeras ett FX-system. Men det gäller att ha koll på sina kanaler i god tid innan beslut om investeringar i ventilationen fattas. I vissa fall har Tommy Lindberg sett läckage på över 100 procent.
– Problemen accentueras när man renoverar och den nya ventilationen bygger på högre tryck, säger han.
– När vi i dag överväger investeringar i ventilationsaggregat tar vi definitivt med kanaltätheten i kalkylen. Men tidigare var vi inte helt medvetna om att kanalerna kan vara så otäta som de ibland är. Det är inte helt enkelt att provtrycka kanalerna i äldre byggnader där det bor folk.
Tommy Lindberg uppger att kanaltätning kostade omkring 2000 kronor per meter kanal för några år sedan, och att priset troligen har sjunkit sedan dess. Stockholmshem utför för närvarande inga kanaltätningar utan avvaktar hur marknaden utvecklas.
Förutom installationer av FX-aggregat har Stockholmshem också provat då kallade ”kryddhyllefläktar”. Fläkten sitter i köket i lägenheterna och trycker ut luften genom imkanalen, som kan tätas med aluminiumslang.
– Metoden bygger på övertryck vilket kan skapa problem om man vill ha någon form av värmeåtervinning, säger Tommy Lindberg.
Har du något råd till den fastighetsägare som funderar på att täta sina kanaler?
– Det finns ju olika skolor. Men rent ekonomiskt är det enda rimliga att sätta in någon form av återvinning om man ska få valuta för pengarna. Vi har dock kommit fram till att FTX inte lönar sig ekonomiskt. Det kan ju däremot ge bättre komfort för hyresgästerna.
För den fastighetsägare som överväger att täta sina kanaler, är det som så ofta viktigt att tänka efter före.
– Det är extra viktigt att tänka på att valet av metod skiljer sig väldigt mycket åt beroende på förutsättningarna. Det är väldigt viktigt att ta reda på hur ens egna kanaler ser ut innan man ger sig ut och handlar upp, säger Katarina Westerbjörk, WSP.
Ingar Lindholm
