Högre produktivitet i miljöklassade kontor
Personer som arbetar i kontor som byggts och klassats efter något av miljöklassningssystemen har högre produktivitet än de som arbetar i hus byggda utifrån normala standarder. Det visar en amerikansk forskningsstudie.
Text Mark Kretz
Diskussionen om att bättre inneklimat kan bidra till att brukare mår bättre och därmed också kan öka produktiviteten har fått nytt bränsle. Under åren har ett antal studier gjorts, bland annat redovisat i en rapport från den europeiska vvs-organisationen Rehva, ”Indoor Climate and productivity in officies”.
Den nya studien ”Associations of Cognitive Function Scores with Carbon Dioxide, Ventilation, and Volatile Organic Compound Exposures in Office workers: A Controlled Exposure Study of Green and Conventional Office Environments” är utförd av forskare från universiteten Harvard och Syracuse i USA.
I studien undersöktes kognitiva funktioner i laboratoriemiljöer, där testpersonerna vistades i kontorsutrymmen där inneklimatet kunde ändras från vad som ses som ”normalt” till de högre kraven i miljöklassningssystem som amerikanska Leed. I de uppbyggda kontorsrummen kunde luftflöden och koncentrationen av olika luftföroreningar styras. För att bedöma de kognitiva funktionerna användes ett speciellt dataprogram.
I korthet kunde konstateras att de 24 deltagare som tillbringat arbetsdagen i en miljöklassad kontorsbyggnad hade klart högre kognitiva funktioner (exempelvis kapacitet att ta specifika beslut, behålla uppmärksamhet på en arbetsuppgift och planera under stressade förhållanden), jämfört med när de arbetat en dag i ett ”normalt” kontorshus. I de sistnämnda var mängden flyktiga organiska ämnen (VOC) och koldioxid förhöjda. Förhållandena i lokalerna som designats efter ”normalt” inneklimat baserades på en studie från det amerikanska miljödepartementet EPA.
Liksom i en studie som kom för några år sedan finns ett statistiskt säkerställt samband mellan koldioxidhalten och de kognitiva funktionerna. I denna studie användes tre nivåer koldioxid, där den lägsta var 550 ppm och den högsta 1 400 ppm; halterna varierade med luftflödet, alltifrån 2,5 liter per sekund och person till 20 liter per sekund och person. Det sistnämna värdet är inte helt ovanligt, enligt EPA:s studie.
– Studiens resultat att koldioxiden i sig har påverkan, är vansinnigt spännande, konstaterar Lars Ekberg, docent i installationsteknik på CIT Energy Management i Göteborg, som också arbetat fram revideringarna av Energi- och Miljötekniska Föreningens inneklimatskrift R1.
