Beslut om IMD dröjer till nästa år
Frågan om IMD:s vara eller inte vara är inte över, trots att Boverket i två rapporter ansett att det inte är lönsamt att införa i Sverige och att ett stort antal remissinstanser ansett detsamma. Regeringen har beslutat att Boverket ska hålla en kontinuerlig kontroll av kostnadsfrågan och återkomma i ärendet nästa år. Då beslutas om IMD, Individuell mätning och debitering, ska bli lag eller inte, eller om Boverket ska fortsätta att hålla kontroll på kostnaderna.
Den mångåriga tvistefrågan om att införa individuell mätning av värme, vatten och kyla i det svenska bostadsbeståndet ser inte ut att ha lösts, trots att Boverket låtit göra två utredningar: en om IMD i befintlig bebyggelse och en om IMD i nyproduktion och vid ombyggnad. Båda utredningarna kom fram till att IMD i Sverige inte är kostnadseffektivt, vilket är ett av villkoren i kapitel 9 i Europaparlamentets och -rådets Energieffektiviseringsdirektiv. Regeringen gör ingen annan bedömning än den som Boverket kommit fram till, som också många av remissinstanserna stödjer. Regeringen konstaterar dock att med beaktande av kraven i energieffektiviseringsdirektivet kan förhållandena framöver ändras. Därför får Boverket i uppdrag under de närmaste åren att följa upp och utreda om det ändå finns skäl att införa krav på IMD. Uppföljningen ska bygga på de utredningar och slutsatser som Boverket kommit fram till.
Jan-Olof Lundgren, jurist på energi- och miljödepartementet, säger: – Regeringen gör bedömningen att direktivets krav är en levande bestämmelse och då måste man se vad som händer i framtiden. Det kan bli ändrade förhållanden som att kostnaderna för energi ökar och kostnaderna för mätare minskar. Då kan det bli mer kostnadseffektivt att införa mätning. Det var också något som vissa remissinstanser pekade på i sitt svar till regeringen. – Det finns väl andra parametrar som Boverket ska kolla. Kanske skulle de använda andra referenshus eller liknande. Men det är upp till dem. Boverkets slutsatser ska redovisas till regeringen i början av maj nästa år. – Det blir en gemensam rapport för både nyproduktion och ombyggnader, säger Jan-Olof Lundgren.
Huruvida EU-kommissionen kommer att dra Sverige inför EU-domstolen för att man inte inför mättvång i den svenska lagen kan han inte svara på. Hur EU-kommissionen ser på den svenska modellen där Boverket ska följa upp frågan är oklart. – Det är en tvåstegsraket till att börja med, om vi har genomfört det i rätt tid, vilket vi har. Det andra steget påbörjas först när alla länder genomfört direktivet i tid. Då kontrolleras om vi och andra har infört det på korrekt sätt. Den tillsynsprocessen har dock inte startat ännu. Ansvarig för frågan hos Boverket är Paula Hallonsten, chef för enheten Energi och samhällsekonomi. Hon konstaterar att det är för tidigt att ta ställning till hur frågan ska hanteras. – Den årliga utredningen ska göras tills det beslutas annorlunda. Vi har inte funderat på hur arbetet ska gå till. Men det blir nödvändigt att hitta en metod att följa upp frågan varje år. Första gången är ju nästa år så det får ingå i verksamhetsplaneringen för 2017. – Jag föreställer mig att vi gör någon kontroll för att få den information vi behöver för att se om något har ändrats. Vi gör ju utredningar hela tiden. Vi har ju återrapporteringskrav i ett antal frågor, av vilka en del är återkommande, såsom bostadsmarknadsenkäten som är årlig.
