INNEMILJÖ | 26 aug 2015

Hon sover i köket för att klara kylan

I jakten på kilowattimmar kan innemiljön – och därmed hyresgästerna – bli förlorare. Energi & Miljö har besökt Solna, där bostadsföretaget Signalisten installerat FTX med tilluft vid golv i äldre fastigheter och fått ett antal missnöjda kunder. Marie-Louise von Sydow sover numera i köket, för att slippa drag. Det är det enda rummet i hennes lägenhet där en säng får plats och det inte finns tilluft.

– Det här har blivit min tillflykt, säger hon.

Hon flyttade in här i hyreshuset på Förvaltarvägen i Solna för fem år sedan. Då var huset frånluftsventilerat. 2012 installerades ett nytt FTX-system med tilluft vid golv utan att göra något större väsen av sig. Det gick bra att leva vidare som vanligt i lägenheten. Men vintern 2014-2015 blev det kallt och dragigt.

– Då kom de värsta problemen. Folk har protesterat. Men till slut säger de att de inte orkar längre. Det hjälper inte att täppa för ventilationen. Själv söker jag annat boende. Jag tycker om lägenheten och skulle gärna bo kvar, men jag orkar inte en vinter till, säger Marie-Louise von Sydow, vars lägenhet ligger illa till ur värmesynpunkt: längst upp i huset, i hörnläge.

Hon har haft flera kontakter med hyresvärden Signalisten, och på bordet i hennes före detta sovrum ligger protestlistor med flera A4-blad fulla med namnunderskrifter för ”en dräglig inomhusmiljö – vilket vi inte har i dag”.

Jag ser minst tre eldrivna kupévärmare i lägenheten, en står mitt framför en radiator.

Marie-Louise von Sydow hör till en grupp som enligt lagen har rätt till högre temperatur än genomsnittet, hon har passerat de sjuttio och är reumatiker. Men det har inte hjälpt hittills, och som det ska visa sig är hon långt ifrån ensam om detta.

Med på besöket finns Hans Westerberg från Indoor Energy Services. Han har jobbat i ventilationsbranschen i över 30 år, och med innemiljöfrågor i femton. Den här typen av besök gör han åtta till tio gånger i veckan, oftast hos bostadsrättsföreningar som har fått problem med drag, lukt eller kyla.

– Det vanligaste är att lägenhetsinnehavarna själva skapar problem med kallras och luktöverföring, säger Hans Westerberg.

– Det går i regel lättare att få ordning på sådant här i bostadsrättsföreningar, det handlar om att lägenhetsinnehavarna har en gemensamhetskväll där man informerar om hur ventilation och värme fungerar och att det är lätt att påverka sitt inomhusklimat negativt. Tyvärr är det är mycket svårare i hyresrätter, där fastighetsägarna oftast bara gör ett utskick med information som ingen förstår.

Hans Westerbergs analys är att grundproblemet på just Förvaltarvägen är de kalla radiatorerna, och placeringen av tilluften i lägenheten.

– Det verkar som om man tror att man kan värma med undertempererad luft, som dessutom blåser ut i golvnivå, säger han.

Energi & Miljö har ställt en lång rad frågor till Signalisten, bland annat om eldningssäsong och tilluftstemperatur, men Signalisten har genom sin vd Catarina Johansson Nyman avböjt att svara på frågorna. Hon skriver dock att Signalistens mål är att hålla 20 till 21 grader i lägenheterna och att man försöker åtgärda brister när hyresgäster hör av sig.

Det går alltså inte att säkert veta om tilluften är undertempererad eller ej, men att Marie-Louise von Sydow och ett antal av hennes grannar fryser sig igenom större delen av året råder det ingen tvekan om. Energi & Miljö har pratat med flera boende i huset och grannfastigheterna, och de äldre personerna i kvarteren är helt överens: det är kallt och dragigt. Hyresgästerna har försökt att täppa för tilluften, något som inte gynnar innemiljön. Problemet är komplext, och omfattar allt från information till drift och brukarbeteende.

På grund av Signalistens uteblivna svar, går det inte att dra några säkra slutsatser om vare sig fastighetsdriften eller ventilationssystemet i byggnaden. När de boende öppnar spjällen i köket för att laga mat, ökar i alla fall tilluften i rummen, enligt Marie-Louise von Sydow, vars berättelse ger en bild av ett ojämnt och ofta för högt luftflöde, som även påverkas av vädret.

– Om tilluften bara vore varmare, så kunde jag fördra draget. Men det blir en stor frustration över att inte kunna påverka. Tänk när det var nollgradigt och mörkt i november. Jag grinade nästan, säger hon.

En person som är väl insatt i systemuppbyggnaden är David Södergren, som deltog som konsult när Signalisten gjorde sina första installationer av liknande system i Bagartorpsringen i mitten av 2000-talet. De installationerna utvärderades noga, och fick höga betyg av de boende, som blev mycket nöjda med sin innemiljö. När han får höra om situationen på Förvaltarvägen blir han arg.

– Man ska inte blåsa på människor överhuvudtaget. Man ska välja placering av tilluftsdonen utifrån hur rummet ska användas. Jag valde att placera dem under sängen i sovrummen, inte i vardagsrummet. Vi drog inte ens någon kanal till vardagsrummet, säger han.

Installationerna på Bagartorpsringen är väl dokumenterade. Där placerades, precis som David Södergren säger, all tilluft i sovrummen. I Marie-Louise von Sydows hus finns tilluft även i vardagsrummet. På Bagartorpsringen utfördes kanalerna i lackad plåt. I den nu aktuella lägenheten är det plastkanaler.

Marie-Louise von Sydow hävdar att hon har hört det mesta, som förklaring till att Signalisten inte vill höja temperaturen.

– De hänvisar till att det är EU och Energimyndigheten som har bestämt att de måste spara energi, säger hon.

Det visar sig vara en vanlig uppfattning bland fastighetsägare, åtminstone enligt Folkhälsomyndighetens utredare Michael Ressner.

– Det kommer ständigt energisparkrav, som nu krav på energisparplaner, och det är många fastighetsägare som missuppfattat det och tror att det är de här kraven som styr. Jag har märkt en klar ökning av sådana här frågor, säger han.

Vilken typ av frågor?

– Just när det gäller temperaturen är det många boende som ringer mig och ber om hjälp. Det är en klar ökning. Fastighetsägare drar ned temperaturen, mäter mitt i rummet och tror att mätresultaten är jämförbara med lagkraven, som är uttryckta i operativ temperatur, säger han.

– I många självdragshus leder en temperatursänkning till att de boende stoppar igen ventilationsdonen.

Michael Ressner får också samtal från fastighetsägare, och menar att kunskapen om värmesystem och deras behov av underhåll är mycket låg.

– Ett värmesystem som är 30 till 50 år gammalt fungerar kanske inte längre som det ska. Det är vanligt att fastighetsägare missar det. Jag pratar väldigt mycket med fastighetsägare och drifttekniker som inte har en aning om hur väl deras värmesystem fungerar. Det i sin tur ger andra innemiljöproblem, som kallras eller ojämnheter i värmen i byggnader.

Han tycker att temperaturfrågan värderas alldeles för lågt.

– Energibesparing är ekonomi, så det är viktigt, men innemiljön glöms lätt bort. Men temperatur är inte bara en komfortfråga, inte bara ”något som folk tycker”. Kyla ger en stresspåverkan som gör att man blir extra infektionskänslig, säger han.

Att Marie-Louise von Sydow varit utsatt för stress råder det ingen tvekan om. Vem ersätter frivilligt sin matplats i köket med en säng? Frågan är om man ska behöva ha det så i Sverige år 2015.

Ja, risken finns. När jag pratar med Miljö- och byggnadsförvaltningen i Solna, visar det sig att kommunen givit upp allt hopp om att kunna få högre temperatur än 20 grader i Signalistens lägenheter. Enligt förvaltningen har man mellan fem och tio ärenden per år, då man åker ut till lägenheter och mäter temperaturen.

Har ni någon gång lyckats få upp temperaturen i en lägenhet?

– Nej. Inte sedan de byggde om med det här systemet. Ibland har de hjälpt till med något elelement, men då har de boende fått stå för elförbrukningen, säger Christina Hellman, enhetschef hälsoskyddstillsyn på Miljö- och Byggnadsförvaltningen, Solna stad.

Temperaturkraven regleras genom ett allmänt råd från Folkhälsomyndigheten. Rådet tolkar Miljöbalkens lagstiftning, och innehåller riktvärden för vanliga och känsliga personer. Det innehåller också rekommendation på maximalt tillåtna övertemperatur, och på vilket drag som är acceptabelt. Av rådet framgår klart och tydligt att 20 grader operativ temperatur är riktvärdet för känsliga grupper. Det står också att det rekommenderade värdet är 20 till 23 grader.

– Vi har kommit fram till att vi bara kan följa lagstiftningen. Det här med rekommenderade värden, det är luddigt för oss. Det är svårt att driva ärenden som ligger i gränszonen, säger Christina Hellman.

Hon framhåller att Miljöbalken också har bestämmelser om att en temperaturhöjning för en enskild boende ska vara tekniskt möjlig och ekonomiskt skälig.

– Vi har ett kommunalt fastighetsbolag som har haft många ärenden (reds anm: Signalisten). Deras argument är att de inte kan ha över 20 grader. De har system i de flesta av sina hus som inte kan ändra temperaturen för enskilda utan bara för alla. De erbjuder istället seniorboenden.

Finns det seniorboenden så att det räcker till alla?

– Nej, det gör det ju inte. Men de bygger fler.

Den hyresgäst som vänder sig till Solna stad har alltså ytterst liten chans att få högre inomhustemperatur. Förvaltningen har accepterat argumentet att det inte går att justera temperaturen i en enskild lägenhet. En av de boende som vänt sig till kommunen är Britt-Marie Wirenstål på Förvaltarvägen.

– De sade åt mig att skaffa läkarintyg, så det gjorde jag. Men kommunen tyckte ändå inte att det var någon idé, de sade att de inte skulle göra något utan att jag fick överklaga. Till slut går luften ur en, det är som att köra huvudet i väggen, säger hon.

Ulrika Brown är specialist på radiatorsystem på företaget Värmex. Hon gör ofta utredningar av dåligt fungerande värmesystem, och håller inte med om att det skulle vara tekniskt omöjligt att höja temperaturen i en enskild lägenhet.

– Om ett värmesystem fungerar som det ska, det vill säga att det är injusterat och att det inte finns brister i klimatskalet, ska det gå att höja temperaturen i en enskild lägenhet, säger hon.

Kan det bidra till problemet att det har varit en relativt varm vinter och kall vår?

– I gamla system där man sänkt systemtemperaturen kan temperaturen behöva hållas upp just när det är kring nollan ute. Plus fem till minus fem är de svåraste temperaturerna. Det handlar inte om att höja hela kurvan, utan bara om att justera upp framledningstemperaturen kring nollan.

Också Michael Ressner på Folkhälsomyndigheten blir förvånad när han hör hur resonemanget går i Solna.

– Det låter märkligt. Det finns väl alltid möjlighet att höja temperaturen, om inte annat kan bostadsbolaget sätta in en värmefläkt. Kostnaden för en värmefläkt kan inte anses orimlig, säger han.

Myndigheten har planer på att göra en översyn av hur det allmänna rådet om inomhustemperatur är formulerat.

– Det allmänna rådet har brister, det kan tydliggöras. Vi planerar att se över det här och revidera texten, men vi har inte gjort någon tidplan för det än, säger Michael Ressner.

På Förvaltarvägen i Solna fryser pensionärerna, åtminstone de som Energi & Miljö har pratat med. En del har skaffat värmefläktar, andra håller ut och vägrar att dra på sig högre elräkningar. Alla drömmer om att flytta. I en text på Signalistens hemsida skriver vd att stiftelsen, som en följd av kritik i en hyresgästenkät, kommer att satsa ”flera miljoner kronor extra” på olika åtgärder för att ”öka värmekomforten”.

Vad det innebär för Marie-Louise von Sydow och hennes grannar, återstår att se.

Text Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 7-8 2015, sidan 40-43

Rättelse: I den tryckta utgåvan av Energi & Miljö uppgavs tyvärr fel företagsnamn på Hans Westerberg. Han arbetar på Indoor Energy Services och inget annat. Energi & Miljö beklagar felet.

– Om tilluften bara vore varmare, så kunde jag fördra draget. Men det blir en stor frustration över att inte kunna påverka. Tänk när det var nollgradigt och mörkt i november. Jag grinade nästan