Nya Nationalmuseum

Renoveringen av Nationalmuseum i Stockholm ska göra innemiljön bättre för både människor och konst. Centralt i upprustningen blir det nya klimatsystemet.

Mer än 5 000 kubikmeter utrymme behövs för alla nya installationer som ska ge Nationalmuseum nytt, bättre inneklimat. Temperatur och relativ luftfuktighet på rätt nivå är viktigt i ett museum som ska härbärgera konst från när och fjärran. Även personal och besökare ska förstås må bra.

– Kraven på inomhusklimatet är de tuffaste vi har arbetat med. Det som gör detta oerhört svårt är att installationerna samtidigt inte alls får synas, berättar Tomas Engdahl, ansvarig konstruktör hos Bengt Dahlgren.

En hel del jobb har redan gjorts för att bereda plats för all ny teknik. Till exempel har gamla trappor och förrådsytor som inte längre behövs tagits bort, vilket öppnar naturliga schakt som finns i huset från 1860-talet. Golven på de två innergårdarna kommer att höjas upp, för att ge plats för de nya fläktrummen. Samtidigt skapas nya ytor för besökarna i entréplanet.

– Huset är gammalt så det finns förstås begränsningar, men vi arbetar i nära samarbete med arkitekterna och de ansvariga för museet för att finna de bästa lösningarna. Målet är att i så hög grad som möjligt följa de tankar som ursprungsarkitekten Friedrich August Stüler hade, säger Tomas Engdahl.

Några av de mest krävande åtgärderna blir på plan 4 och 6, där varje utställningssal ska gå att klimatisera separat, med ett eget aggregat. Tidigare fanns ingen klimatisering alls på plan 4, så efter renoveringen öppnas ett helt nytt våningsplan med möjlighet att visa konst från hela världen.

– Man kommer att kunna visa mycket mer konst än tidigare och ta emot fler besökare. Det blir en rejäl uppryckning, säger Tomas Engdahl.

På plan 4 har specialdon och sprinkler installerats i takrosetterna från 1866. För att tilluften från donen varken ska orsaka drag, blåsa på tak- och väggmålningar eller störa sprinklerfunktionen har Tomas Engdahl och hans kollegor gjort CFD-modelleringar.

Museets installationer ska övervakas och styras via ett överordnat styrsystem, som har fyra till fem olika scenarier för inneklimatet. Temperaturkravet ligger oftast mellan 20 och 22 °C, och det högsta kravet för luftfuktighet är 50 procent (+/- 5 procent). När luften är torr på vintern kan ånga behöva tillföras, och när luften är fuktig på sommaren krävs avfuktning.

Alla system, inklusive belysning, blir behovsstyrda utifrån exempelvis antal besökare, koldioxidhalt, utetemperatur och luftfuktighet.

– Egentligen är det bara matematik och inget som någon kommer att märka. Det ska vara enkelt – som att klicka på ikoner på en iPad, säger Tomas Engdahl.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 8/2014 sidan 24