Startade energirevolution
I Hässleholm pågår en mindre energirevolution i bostadsrättsföreningen Skvaltan. På några år ska man minska energianvändningen med 155 kWh per år och kvadratmeter och bli ett nollenergihusområde.
Väl nere i gropen insåg Johnny Svenzon plötsligt att platsen inte var direkt hälsobefrämjande. Snarare var den livsfarlig. Det handlade om att snabbt ta sig upp ur hålet och anlita en slamsugare som kunde tömma utrymmet, så att en noggrannare inspektion av installationerna där nere kunde göras.
Styrelsen för bostadsrättsföreningen Skvaltan i Hässleholm hade kanske inte riktigt väntat sig att de tekniska installationerna skulle vara farliga, när de tillträdde försommaren 2009. Man hade fått tillgång till den energideklaration som visade att föreningens energianvändning var strax över Boverkets referensvärde för liknande fastigheter, cirka 155 kWh/kvm, år.
– Egentligen hade underhåll utförts i mycket liten utsträckning under de senaste 45 åren. Styrelserna före oss hade velat hålla nere avgifterna, vilket man lyckades med. Samtidigt skulle man inte låna pengar till underhållet, vilket gjorde att mycket fick förfalla, konstaterar Johnny Svenzon, sedan 2009 ledamot i HSB-föreningen Skvaltan som driver det aktuella energiprojektet.
Överraskning i brunnen
Den nya styrelsen för Skvaltan, med sina 54 radhus, såg som en av sina första uppgifter att besiktiga byggnader och installationer.
– Då vara priset för besiktning lågt och det upptäcktes en mängd fel – till exempel att garagetaken höll på att rasa samman och att boende hade vattenskador inomhus. Skadorna hade täckts genom att man målade över dem. Orsaken till vattenskadorna var att man bytt fönster på ovanvåningen, utan att ha sett till att det nya fönstret var tillräckligt tätt mot väggen.
Bland de inspektioner den nya styrelsen gjorde var att klättra ner i den brunn i vilken grundvattenpumpen var monterad.
– Grundvattennivån är en sak som vi ständigt måste ta hänsyn till. Pumpen satt där för att hålla grundvattnet på en nivå så att sekundärvärmenätet skulle hållas torrt. Jag gick ner och konstaterade att själva styrutrustningen hängde i de elsladdar som var kopplade till pumpen, samtidigt som utrymmet var halvfull med slam som trängt in. Det visade sig att ingen tittat till detta utrymme på mer än 30 år, berättar Johnny Svenzon.
Korrosion av fukten
Sekundärvärmenätet – som gick från kundcentralen för fjärrvärme ut i området – korroderat på grund av att fukt trängt in under lång tid.
– När rörsystemet började läcka fylldes nytt värmevatten på, utan att man reflekterade över att det försvann på vägen.
En annan orsak till korrosionsproblemen var ökad syresättning på grund av att föreningen under 1980-talet bytte det befintliga expansionskärlet på vinden till ett alldeles för litet, placerat i kundcentralen. Det gjorde i sin tur att högtrycksventilen löste ut när temperaturen steg i värmesystemet och när värmen sjönk fattades det vatten som ånyo fylldes på. Både de dåliga värmekulvertarna och expansionskärlet har nu bytts.
– Det var andra gången på 45 år som kulvertarna bytts, vilket egentligen är en gång för mycket. Förra gången de byttes var vid 1970-talets slut. En kulverts tekniska livslängd är ungefär 50 år.
Sparsamma lekmän
Att underhållet varit eftersatt under så många år menar Johnny Svenzon inte kan skyllas på de tidigare styrelserna, de har varit lekmän och sparsamma.
– De har ju haft tillit till den organisation som de anlitat som förvaltare. Förvaltarna har dock försökt informera om brister i anläggningen och behovet av underhåll, utan att riktigt nå fram med informationen, såvitt jag förstått. Det har helt enkelt blivit ett kommunikationsglapp.
I och med att man upptäckte felen har driften övertagits av styrelsen direkt, som i sin tur anlitar lokala entreprenörer för det löpande underhållet, i fall man inte klarar det själva. Enligt Johnny Svenzon kommer det så att förbli ännu några år innan man börjar anlita extern drift igen.
Nya tag
Den nya styrelsen beslutade ganska omgående efter att man tillträtt att energi- och vattenanvändningen skulle minska.
När man startade 2009 var energianvändningen 155 kWh/kvm, år och vattenanvändningen 1 250 liter/kvm. Genom att inventera och investera i ny mätutrustning för värme och vatten, samt kulvertar och pumpar, hade redan 2012 mediaanvändningen minskat med 20 procent, jämfört med 2009. I dag har man minskat vattenanvändningen med 40 procent jämfört med 2009, och energianvändningen med drygt 35 procent. I slutet av 2013 var den uppmätta energianvändningen cirka 115 kWh/kvm, år.
Molntjänster
Eftersom Johnny Svenzon arbetar med IT var steget inte långt att införa ett system för individuell mätning och debitering (IMD) och mätning av el, värme och vatten.
– Vi tittade på olika tjänster för IMD, men kom fram till att själva montaget inte var det dyraste, utan det var att få ut mätvärdena. Vi ville själva ta hand om dessa mätvärden, så att vi kunde få kontroll på hur mycket och var värme, el och vatten som användes. Därför installerar vi själva mätare och använder M-bus för kommunikation mellan mätdon och insamlingsenhet. Denna använder i sin tur TCP/IP-protokollet för att kommunicera med en OPC-server som via en SQL-server gör att vi kan få ut data direkt. Det gör oss leverantörsoberoende eftersom de produkter och kommunikationsprotokoll vi använder är av de-factostandard, samtidigt som vi äger all data själva och även administrerar systemet själva.
Han konstaterar att vid jämförelse har Skvaltan ett övervakningssystem som i hög grad liknar de som Sabo tagit fram.
– Vi har genom mätning av exempelvis vattenanvändningen kunnat hitta exempel på droppande sanitetsarmatur och läckande wc-stolar. Eftersom det är de boende själva som betalar för vattenanvändningen blir de jätteglada när vi uppmärksammar dem på detta onödiga vattenslöseri.
Föreningen har också tagit över samtliga elabonnemang, vilket gör att föreningen är en abonnent, som sedan distribuerar ut el till de boende.
– Det sparar varje lägenhetsägare 1 200 kronor per år och ger också mellan en och tio procents rabatt.
Jobb kvar att göra
Det finns en hel del kvar att göra enligt Johnny Svenzon, både avseende direkt underhåll av fastigheterna. Målet är att energieffektivisera så föreningen i princip blir självförsörjande på energi, samtidigt som man förbättrar inneklimatet.
Det som kvarstår är att ordna byggnadstekniska brister, bland annat i fasaderna, där vissa läcker värme, men också att laga taken på vissa hus. När det gäller det sistnämnda har man funderingar på att förbereda taken på tre av de sex huslängorna för solceller. Den totalt beräknade installerade effekten blir då 150 kW. Solvärme är dock inget alternativ enligt Johnny Svenzon.
– Fjärrvärmen sommartid är för billig för att en solvärmeanläggning skulle löna sig för oss.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2014, sid 32
