Här kyls kontoret med plaströr
Jämn innetemperatur utan kondensproblem. Det är några av fördelarna som utlovas med ett nytt kyltak som för första gången installeras i stor skala.
De nya värmeväxlarpanelerna i taket i kontorshuset vid Lindhagensplan i Stockholm är diskreta. Det enda som avslöjar deras existens är några små vita plastdysor, jämnt placerade över panelerna som i övrigt är snarlika undertaksplattorna.
Värmeväxlarpanelerna av ABS-plast, som i den här byggnaden bara används för att leverera komfortkyla, är nymodigheter på kylpanelsmarknaden. Tekniken är en innovation från det lilla Vilhelmina-företaget Suncore/Ecoclime, som också monterat panelerna i den största installationen hittills i Sverige. I stora drag handlar det om ett kombinerat vatten- och luftkylt system där kallvattnet transporteras i plastslangar. Panelerna är tillverkade av två sammanfogade räfflade plastskivor med en total tjocklek på sju millimeter.
Ska slippa kondens
I somras kom hundratals 600 gånger 1 200 millimeter stora paneler på plats hos säkerhetsföretaget Stanley Security Solutions i kvarteret Gångaren. Verksamheten är datorintensiv och producerar mycket värme. Varje arbetsplats i kontorslandskapet använder ungefär fyra gånger högre effekt än arbetsplatser i ett vanligt kontor. Under tuffast möjliga förhållanden – en varm och fuktig vecka i augusti – utvärderades kyltaket av vvs-projektören Exengo. Ingen kondens upptäcktes vare sig på panelerna eller slangarna.
– Största fördelen med det här systemet är att man får kylan när man vill ha den. Eftersom panelerna är av plast behövs ingen daggpunktsreglering. Det gör att man kan ha lika låg framledningstemperatur, 10 °C, året om, säger Christian Rolf, installationskonsult hos Exengo.
Det uteblivna behovet av daggpunktsreglering kommer sig av att ABS-plasten har låg värmeledningsförmåga. Andra typer av kylpaneler och -bafflar är ofta av metall med rör av plåt eller koppar som leder värme bättre, vilket lättare ger upphov till kondens. Andra finesser med de nya panelerna är att deras förhållandevis stora yta och låga lufthastighet ger en jämnare spridning av luft och kyla.
– Det blir mindre risk både för drag och kondens med den här lösningen. Ljudnivån är också väldigt låg, säger Christian Rolf.
Låg ljudnivå
Endast ett svagt susande hörs mycket riktigt från systemet i konferensrummen som Energi & Miljös reporter besöker. Rummen har individuell styrning av koldioxid och temperatur. Här finns också vanliga till- och frånluftsdon för forcering av luftflödet, och frånluften värmeåtervinns med roterande växlare.
I kontorslandskapet finns strategiskt placerade temperaturgivare. Värmen kommer från sekvensstyrda radiatorer under isolerglasfönstren. Huset värms av fjärrvärme och på sikt är det meningen att kylan ska komma från fjärrkyla. För närvarande produceras dock kylan med vanliga kylmaskiner.
Eftersom installationen är så pass ny har ingen undersökning ännu gjorts av personalens upplevelse av komforten. Men en avstämning av värden för bland annat fukt och lufthastighet mot nöjdhetsindexet PPD gav väldigt bra resultat.
– Först trodde vi att det var fel på mätutrustningen, men när vi insåg att det inte var så blev vi väldigt imponerade, berättar Kjell Einarsson, installationssamordnare hos TCK Projekt som genomförde mätningarna.
Värmeväxlarpanelerna har även testats i ett examensarbete på Chalmers. Åtta paneler installerades i en fyra kvadratmeter stor lokal med två fönster. Bland annat undersöktes systemets kyleffekt och olika sätt att dra vattenflödet genom panelerna.
Med den installation som gjordes i Chalmerstestet blev kyleffekten som bäst 83 Watt per enhet (0,72 kvm), som då ej var luftansluten. Resultaten jämfördes även med ett system med kylbafflar. Det visade sig då att det krävdes fem värmeväxlarpaneler för att motsvara effekten av en kylbaffel, och att driftkostnaden för panelerna var tre gånger mer än för kylbafflarna.
– Men Chalmersrapporten har helt missat skillnaden med daggpunktsreglering. Kyltaket ger mycket bättre kyleffekt när det är varmt och fuktigt ute, utan att öka driftkostnaderna, säger Christian Rolf.
Enligt testkörningar som Exengo gjort varierar den avgivna kyleffekten mellan 122 och 260 Watt per kvadratmeter. Variationen beror på om kyltaket är luftanslutet eller ej, samt rumstemperaturen.
– Vad vi kan se blir också inköpskostnaden för det här systemet ungefär densamma, eller något lägre, än för ett motsvarande kylbaffelsystem, säger Christian Rolf.
Högst tre våningsplan
Den stora teknikutmaningen för kyltaket är systemtrycket som inte får vara för högt. Systemet är testat för fyra bar, men ska inte ha mer än två bar vid normal drift. På grund av detta går det inte att bygga ett system som spänner över för många våningsplan. Om huset är högre än tre våningar får man bygga flera parallella kylsystem. Trycket regleras ner med hjälp av växlarshuntar.
Det gäller också att bestämma sig tidigt i byggfasen om det är den här lösningen man vill ha. Kyltaket kräver relativt stor yta, vilket ställer krav på placering av belysning, sprinkler och ventilationskanaler. Det går inte att blanda med andra sorters kylpaneler eller -bafflar i samma köldbärarsystem.
Plasten som används i paneler och slangar är ett standardmaterial som annars används exempelvis i jordvärmekollektorslangar och anses vara mycket slittåligt. Garantitiden på systemet är tio år. Enligt Exengo och Ecoclime ska det inte behövas någon rengöring av systemet.
– Men det är viktigt att komma ihåg att systemet inte är tänkt för extrema miljöer i industrin till exempel, säger Kjell Einarsson.
Om något går sönder är det förhållandevis enkelt att byta. Eftersom panelerna är lätta att bära räcker det att vara en montör i stället för två. Med vatten i väger plastpanelen mindre än fem kilo. En traditionell kylbaffel kan väga över 30 kilo.
Nymodigheter kan förstås alltid innebära en del risker och merarbete. Till exempel har Exengo fått ta fram sina egna projekterings- och installationsinstruktioner, eftersom det inte fanns några. Bristen på dokumentation komplicerar också ansvaret för entreprenaden, varför Suncore/Ecoclime har fått utföra monteringen.
– Det här är ett pilotprojekt med allt vad det innebär, men nu finns massor av kunskap som kan användas vid liknande projekt, säger Christian Rolf.
Totalt finns värmeväxlarpanelerna nu inmonterade i cirka 3 000 kvm kontor i Sverige, varav de största ytorna i kvarteret Gångaren. Fler installationer i kvarteret planeras under våren. Då ska även en tredjepartsutredning av kyltaken göras.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 12/2013 sidan 20-21
