Boverket kritiserar jämförelse av byggregler
En finsk studie av byggreglers energikrav i de nordiska länderna gör en för grovt tillyxad jämförelse, menar Boverket som är kritiskt till studien.
Enligt studien, som presenterades i Energi & Miljö nr 8/2013, har svenska byggregler de slappaste energikraven i Norden för nybyggda lägenheter. Därefter kommer Estland, tätt följt av Finland och Norge. Danmark ligger väsentligt bättre till. Men det är mycket tveksamt om jämförelsen är relevant, menar nu svenska Boverket.
Myndighetens främsta kritik handlar om att den finska jämförelsestudien, utförd av professor Jarek Kurnitski vid Tallinns och Aaltos universitet, har använt ingångsvärden från ett gammalt beräkningsverktyg.
Datorprogrammet Enorm från 1980-talet uppdaterades senast år 2002 och har en modell som är anpassad till tidigare byggregler. Det använder även månadsmedelvärden, i stället för timvisa värden som är brukligt i dag.
– Det kan därför ifrågasättas om beräkningarna för Sveriges del är pålitliga, säger Stefan Norrman, energiexpert hos Boverket.
Jarek Kurnitski delar myndighetens oro kring verktyget och dess indata, och han säger att det inte var möjligt att testa verktygets tillförlitlighet.
– Men en månatlig beräkningsmetod är inget problem i sig, så länge vi talar om energiberäkningar av flerbostadshus som är normalt isolerade – vilket var fallet i de svenska husen, säger Jarek Kurnitski.
Han och hans kollegor undersökte också vilka krav som ställs på isolering och lufttäthet i de olika länderna. I simuleringen användes samma indata för belysning, luftflöde, varmvatten, inomhustemperatur och värmeåtervinning i alla länderna. Resultatet visade att svenska u-värden för klimatskalet ligger förhållandevis högt.
– Men i BBR:s avsnitt 9:4 är det inte alls dessa värden som anges, säger Hans-Olof Karlsson Hjorth, enhetschef på Boverket.
Han påpekar också att det är fler krav än strikta u-värden som styr husens energianvändning i Sverige. Krav på inomhustemperatur och värmeåtervinning kan tillkomma och göra att hus isoleras mer, även om inte just u-värdena kräver det.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 11/2013 sidan 9
