Tre trender för smidigare drift
Branschräven Joakim Hansen ser hur IoT, AI-agenter och molnbaserade BMS-lösningar formar framtidens fastighetsautomation.
Joakim Hansen, distriktschef Automation i region Öst på Caverion Sverige, har jobbat med fastighetsautomation i 36 år. 1989 började han arbeta med programmering och driftsättning av digitaliserade system på TA, som sedermera blev TAC och i dag heter Schneider Electric.
– Det är först nu som man på allvar tar tillvara på möjligheterna i samspelet mellan ny teknik och traditionell fastighetsautomation, säger Joakim Hansen, och ger tre exempel på aktuella trender.
Internet of Things (IoT) blir en integrerad del av fastighetsautomationssystem (BMS) och ett bra komplement till dessa. Med IoT-lösningarna får man fler I/O-punkter på ett smidigt sätt. Det behövs ingen kabelinstallation och man behöver inte dra punkterna via DUC:en.
Logiken ligger kvar i BMS-systemet, men sensorerna kommer i allt större utsträckning från IoT-lösningar.
Tidigare var ett problem med IoT-lösningar att batteridriften var kort, i vissa fall bara ett år, och det innebar underhåll.
– I dag är batteritiden minst tio år för komponenterna. Givarna har ofta en livslängd på 15–20 år, så batterierna håller nästan lika länge.
Dessutom drivs många IoT-lösningar med solceller, vilket minskar underhållsbehovet ytterligare.
Det har blivit enkelt att komplettera befintliga BMS-system med IoT-sensorer, exempelvis för närvarodetektering, och integrera dem utan att det blir dyrt.
– Logiken ligger kvar i BMS-systemet, men sensorerna kommer i allt större utsträckning från IoT-lösningar. Det krävs ingen kabelinstallation eller ombyggnation i apparatskåp, vilket gör att komplettering i befintliga installationer går mycket snabbare. Allt är trådlöst, med en gateway som tar emot signalerna från sensorerna och integrerar dem i BMS-systemet, säger Joakim Hansen.
En kommande trend är att använda AI-agenter som digital driftpilot. I dag används AI mest för energioptimering inom fastighetsautomation.
– Då används olika standardprotokoll och AI letar adresser i dem för att identifiera punkterna som ska optimeras och det är tidskrävande. En AI-agent ska kunna avläsa funktionsbilderna direkt för att hitta avvikelser i systemen och komma med åtgärdsförslag, säger Joakim Hansen och tillägger att det tar över driftteknikernas arbete till viss del.
– Samtidigt måste de fortfarande vara ute i anläggningarna och genomföra åtgärder i systemen. Men AI-agenter jobbar dygnet runt och blir bättre ju mer de lär sig på att hitta avvikelser och i framtiden även komma med åtgärdsförslag.
Exempel på sådana avvikelser är energitjuvar och onödig drift av system och komponenter.
– Nyttan av att AI upptäcker dem blir lägre underhållskostnader och längre livslängd på utrustningen.
Även det blir ett komplement till det traditionella BMS-systemet, som sköter själva styrningen och regleringen. AI blir ett lager ovanpå det, som ser till att driften fungerar bra.
En tredje och pågående trend är att molnbaserade Scada- och BMS-lösningar blir allt vanligare. Fortfarande är många servrar placerade lokalt i fastigheterna.
Samtidigt måste de fortfarande vara ute i anläggningarna och genomföra åtgärder i systemen.
– Ofta saknas då ansvar och kompetens för att servrarna i Scada-systemet uppgraderas så att de följer de nya EU-direktiven om cybersäkerhet och energiövervakning.
Med molnbaserade lösningar köper fastighetsägarna en tjänst i stället för att själva äga och hantera en lokal server.
– Det är ett smidigt sätt att uppfylla kraven i EU-direktiven eftersom leverantörerna av molntjänster jobbar med detta dagligen och har den specialistkompetens som krävs.
