Energisparande fick 1,5 miljarder kr

Energisparande var en av hörnstenarna när regeringen presenterade sin övereskommelse om energi- och klimatpolitiken.  Partiledarna i Allians för Sverige har slutit en överenskommelse om energi- och klimatpolitiken. Den bygger på underlag från Vetenskapliga Rådet, den parlamentariska Klimatberedningen och den dialog som regeringen fört med samhälle och näringsliv kring energi- och klimatfrågorna. Målet år 2020 ska vara

50 procent förnybar energi                        

10 procent förnybar energi i transportsektorn                        

20 procent effektivare energianvändning                        

40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser.

Målet avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen av klimatgaser med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. Långsiktiga prioriteringar för värme är att användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till år 2020.  Betydande energieffektivisering bör ske både i hushåll och industri. Fjärrvärme och kraftvärme ger möjlighet att ta till vara energi som annars går förlorad och att utnyttja samhällets energiresurser så effektivt som möjligt.

Svensk elproduktion står i dag i princip bara på två ben – vattenkraft och kärnkraft. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. 

Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år 2020. Den långsiktiga inriktningen för perioden därefter är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen. Energimyndigheten kommer att ges i uppdrag att analysera och utforma hur ambitionshöjningen i certifikatsystemet ska genomföras. I detta sammanhang bör även möjligheterna till en utvidgad marknad för certifikatsystemet till fler länder övervägas.  

Ett femårigt program för effektivare energianvändning genomförs med utgångspunkt i Energieffektiviseringsutredningens förslag. Programmet tillförs 300 miljoner kronor årligen, utöver dagens politik, och finansieras inom ramen för energibeskattningen.  Forskning, utveckling och demonstration  Alliansregeringen har avvecklat tidigare omfattande investeringsbidrag till befintlig teknik och istället förstärkt insatserna för utveckling av ny energiteknik. Fokus på insatserna är områden som bidrar till att uppnå 2020-målen. där Sverige har en nationell styrkeposition.                       

 som har förutsättningar för export.

I forskningspropositionen beslutades om tre strategiska prioriteringar:                        

Storskalig förnybar elproduktion och utvecklade elnät.  Där ingår, förutom vindkraft som nu utvecklas i industriell skala, satsningar på ny teknik som vågkraft, solkraft och förgasning av biomassa.                        

Elektriska drivsystem och hybridfordon.                        

Biokombinat för miljö- och klimatanpassad framställning av drivmedel och andra produkter.

 Forskningspolitiken överensstämmer därmed väl med utvecklingsområdena i denna överenskommelse: trafiksystemet, ny förnybar elproduktion och effektivare energianvändning. En kontrollstation genomförs år 2015 i syfte att analysera den faktiska utvecklingen av energibalans och kostnader samt klimatpåverkan i förhållande till målen, liksom kunskapsläget vad gäller klimatförändringar. Källa: Regeringen