Lundaekvationen som går ihop

Lägre inomhustemperatur men bättre inneklimat, och samtidigt sänkt elräkning. Försöket med att fjärrstyra värmepumpar och elpannor i Lund i vintras slog väl ut.

Tio kunder, varav fem från Lunds Energikoncernen och fem från Öresundskraft, fick under januari till mars testa att få sina elpannor alternativt värmepumpar fjärrstyrda av elbolagen. Totalt ingick fyra elpannor och sex värmepumpar, varav tre jordvärme och tre luft-vatten, i studien. Syftet med försöken var att undersöka möjligheterna att spara energi och pengar, om effektuttaget styrs med hänsyn till tillskottsvärme, vädret (solinstrålning och vind), timpriset på el, om man är bortrest eller ej samt verkningsgraden på värmepumpen för dem som har det.
– De gick mycket bra och vi fick intressanta resultat. Genom att utjämna värmen över dygnet så upplevde villaägarna att de fick ett bättre inomhusklimat, trots att vi sänkte snittemperaturen. Just skiftningar i temperatur upplever människan som obehagliga. Samtidigt har kunderna kunnat spara energi, säger Magnus Sjövik, marknadschef på Lunds Energikoncernen.

Minskat effektuttag
Skillnaden mellan kvällstemperaturen och morgontemperaturen är mer än en halv grad utan styrning, men endast en tiondels grad med styrningen i försöken. Villornas temperaturer utan styrning mättes under en referensperiod i december. När försöken påbörjades trodde man att den största ekonomiska vinsten skulle komma av styrningen på timpriset på el. Men, förklarar Magnus Sjövik, i vintras var priserna ganska jämna över dygnet, så genomslaget blev inte så stort med prisstyrningen. Istället lyckades man spara cirka tio procent genom att minska effektuttaget framför allt med hänsyn till tillskottsvärmen och vädret. För en genomsnittlig villaägare med en användning på cirka 20 000 kWh per år, varav 5 000 är hushållsel och 4 000 varmvatten, blir det 2 000 kronor om året. För värmepumpvillorna blir besparingen något mindre, cirka 1 500 kronor per år.
Modellen för styrning har utvecklats av Stefan Lindskoug, konsult på enmansföretaget Esselcon, och bygger på tidigare Elforskförsök med kunder till Göteborgs energi. Det är också Stefan Lindskoug som genomfört och utvärderat försöken för Lunds Energikoncernens och Öresundskrafts räkning, och han är nöjd med resultaten:
– Eftersom vintern var så omväxlande med både väldigt kallt väder i januari och soligt i mars, så har vi fått ett mycket bra underlag för att optimera styralgoritmen. Det var ett av syftena med försöken, säger Stefan Lindskoug.

Tekniken för styrningen bygger på att kundens befintliga utetemperaturgivare manipuleras av en styrmottagare så att den tror att det är kallare eller varmare ute, beroende på hur man vill styra effektuttaget. Styrmottagaren installeras i anslutning till kundens elpanna eller värmepump och den kommunicerar sedan med styroperatören som skickar ut ett styrschema, där styralgoritmen räknat ut styrtemperaturer baserat på uppgifter om väder (där utetemperatur ingår) och pris. Tillskottsvärmen, det vill säga den värme som produceras av dem som bor i villan genom till exempel matlagning, tevetittande och datoranvändning, varierar från kund till kund och beräknas utifrån timvis statistik över kundens elanvändning.

Uppvärmning nattetid
– Men det är inget finkirurgiskt, kunden ska kunna välja mellan några olika profiler på tillskottsvärme, låg, mellan eller hög, säger Stefan Lindskoug.
Styrning med hänsyn till timpriset på el innebär att uppvärmningen flyttas från tidig kväll, då det är som dyrast att värma upp, till natten då det är billigare att värma upp. Detta kan ge en besparing både i pengar, och en utjämning av temperaturen i villan eftersom tillskottsvärmen från familjens aktiviteter är som högst tidig kväll och lägst på natten. Ytterligare utjämning av temperaturen i villan sker tack vare styrning med hänsyn till tillskottsvärme och väder. Konventionella vattenburna elvärmesystem styrs enbart av utetemperaturen, utan hänsyn till vind eller solinstrålning. Det leder till kraftiga temperatursvängningar inomhus.

Hos några av kunderna har Stefan Lindskoug testat att sänka ner värmen när de var bortresta på sportlov, för att sedan höja så att det är tillräckligt varmt innan de är hemma igen.
– Där finns en stor besparing att göra, säger Stefan Lindskoug.

Månads- eller timavräkning
Hur de båda elbolagen ska använda kunskaperna från försöken, är ännu osäkert. Ett krux är att styrningen förutsätter timavräkning, där varje kund mäts och debiteras timme för timme. Nu mäts och rapporteras privatkunderna månadsvis.
– Vi funderar på hur vi ska kunna gå vidare med detta, säger Magnus Sjövik.

Av Ulrika Nilsson Lokrantz, Energi & Miljö nr 11/2011 sid 46-47