Pågjutningen i golvet avgör klimatpåverkan
I Göteborg har klimatpåverkan från radiator- och golvvärmesystem i bostäder utretts. Klimatpåverkan var likvärdig om man endast såg till materialen, men var högre för golvvärme när man tog hänsyn till pågjutningen.
Victoria Stigemyr Hill, specialist inom klimatneutralt byggande på WSP, har utrett klimatpåverkan av material och energi för radiator- respektive golvvärmesystem. Uppdragsgivare var Stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg.
Bakgrunden till utredningen är Göteborgs stads mål att minska klimatpåverkan från byggnation med minst 90 procent till 2030.
– Vi vill att våra klimatkrav ska inkludera alla utsläpp och därmed även från installationer. De kan stå för upp till 20 procent av en byggnads klimatpåverkan, säger Elsa Fahlén, innovationsledare för klimatneutralt byggande på Stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg.
I utredningen jämfördes två befintliga bostäder med särskild service (BMSS), den ena med ingjutet golvvärmesystem och det andra med radiatorsystem. Förstahandsvalet för BMSS är radiatorsystem, men golvvärme används när det är olämpligt med synliga installationer för brukarna.
– Det var intressant att se om det gick att dra några generella slutsatser om vilket system som är lämpligast utifrån klimatpåverkan eller om det beror på det specifika projektet, säger Tove Janzon, vvs- sakkunnig på Stadsfastighetsförvaltningen.
Värmesystemen i byggnaderna försörjs med fjärrvärme. I utredningen användes emissionsfaktorer från Göteborg energi för fjärrvärme med Bra miljöval respektive utan. Klimatpåverkan från dessa båda fjärrvärmealternativ jämfördes.
Samtidigt undersöktes klimatpåverkan för radiator- respektive golvvärmesystem, från utvinning av råvara till installation. Utredningen visade att driftenergin för fjärrvärme utan Bra miljöval stod för störst klimatpåverkan under 50 år.
– Energimixen spelar en stor roll och ju bättre den blir desto större betydelse får materialen, säger Victoria Stigemyr Hill.
Klimatpåverkan från radiator- och golvvärmesystem är likvärdig om man enbart ser till materialen. Om man tar hänsyn till hur systemen påverkar andra byggkomponenter blir resultatet ett annat.
– Vid ingjutna golvvärmerör såg vi att själva pågjutningen hade högst klimatavtryck. Men golvvärmen behöver inte alltid vara ingjuten så det finns andra alternativ som kan utredas. Kanske går det även att förbättra materialen som golvvärmen gjuts in i, säger Victoria Stigemyr Hill.
Ingjutningens betydelse för klimatpåverkan av golvvärmesystem var intressant för Stadsfastighetsförvaltningen.
Klimatpåverkan
- Golvvärme inkl pågjutning: 23 kgCO2e/m2 Atemp
- Golvvärme exkl pågjutning: 3,9 kgCO2e/m2 Atemp
- Radiator: 3,5 kgCO2e/m2 Atemp
– Man behöver även ta hänsyn till hur installationer påverkar andra byggnadsdelar. Det var den största lärdomen för oss och som vi tar med oss till nästa gång vi bygger med golvvärme. Det handlar om var slingorna placeras och jag ser inte alltid att det är nödvändigt att öka pågjutningen, säger Tove Janzon.
– Studien visar vad som är stort och smått för de två olika lösningarna och att det hjälper oss att rikta in våra insatser för minskad klimatpåverkan på det som ger störst effekt, till exempel genom material- och produktval och återbruk, säger Elsa Fahlén.
Victoria Stigemyr Hill påpekar att det i dagsläget saknas en samsyn i branschen för hur klimatpåverkan från energi ska beräknas. Det saknas också klimatdata för många installationskomponenter. Det finns därför vissa osäkerheter i resultatet.
