Partiklar och fibrer samlas i kanalerna
Sju gånger fler partiklar mellan 3 och 5 mikrometer i slutet av kanalsystemen än direkt efter aggregatet, om än i små mängder. Det visar en mätning på ett ventilationssystem med Fläktisolkanaler. Ett annat system visar sig ha läckage mellan aggregat och tilluftsdon.
Driftteknikern visar oss fläktrummet och ger några instruktioner om hur anläggningen startas och stoppas. Vi befinner oss i en fastighet vars kanalsystem till största delen består av Fläktisol/Climaver. Bullret i fläktrummet är öronbedövande, när Anders Hedström, som är affärsområdeschef för inomhusluft samt avdelningschef för CamCleaner på Camfil Svenska, pekar på tilluftskanalen. Den buktar inåt.
Han skakar på huvudet åt kanalens utseende och övergår sedan till att starta mätningarna av luftkvaliteten i fastigheten.
Kontroll på tre ställen
Mätningen sker enligt en standardiserad metod (se faktaruta), och med två olika typer av instrument. Dels placeras mätstubbar ut på strategiska platser. Dels pågår en simultan partikelräkning under hela den tid som stubbarna sitter på plats i systemet. Luften kontrolleras före filter, direkt efter aggregatet och så nära tilluftsdonen så möjligt i den lokal som ventileras. Dessutom granskar vi kanalerna med blotta ögat. Först sätts den kontinuerliga partikelräkningen igång, sedan mätstubbarna som ska analyseras i svepelektronmikroskop.
Vi fortsätter till en av de lokaler som servas av aggregatet. Där sätter vi den sista mätstubben på plats i kanalen. På vägen hit har vi sett en övergång mellan Fläktisol och plåt, där det finns stora glipor. Hålen sitter i ett utrymme där det körs transporter till fastigheten. Det är något som visar sig i mätresultaten. Avgaser sugs in i tilluftskanalen och transporteras rakt in i lokalen. Ventilationssystemet, som ju ska föra bort föroreningar, har alltså fått rakt motsatt funktion.
Ovanliga föroreningar
När mätstubbarna granskats i svepelektronmikroskopet visar det sig också att de fångat upp märkliga föroreningar. Aluminium, kalium, kalcium och klor hör till de ämnen som Camfils personal hittar. Ämnena finns inte i några större mängder, men att de överhuvudtaget dyker upp på en sådan mätpunkt, precis invid ett tilluftsdon, är mycket ovanligt.
– Kanalerna har en textil beläggning på insidan. Textilen samlar på sig skit och släpper den i stora kakor. Jag tycker det är en olämplig konstruktion, säger Anders Hedström.
Han, som patenterade sitt första filter som nittonåring, är en man som brinner för god innemiljö och bra luft. Han kan prata länge om och om nanopartiklars skadeverkningar i lungorna. När han skriver sin önskelista innehåller den tre punkter: sensorer på väggarna som i realtid visar om partikelhalterna är låga, normala eller höga, bra kanaler och bra filter. För honom är förstås en kanal som släpper in och samlar på sig föroreningar en ren provokation.
– Det är fel mot branschen att tillverka kanaler i mjuka material. Det håller inte. Vi som är i branschen vill ha lockade spirorör, säger han, när vi senare träffas i Camfils lokaler i Trosa.
– De ämnen vi hittade i det här provet ser vi inte i vanliga fall. Det är gips, cement och färgämnen. När jag tittar på analysen av det här provet ser jag skitiga kanaler, säger han.
Med tanke på vilka ämnen som hittats i kanalen är det troligt att det handlar om skräp sedan byggtiden. En av Fläktisolsystemets fördelar är att det byggs på plats vilket förenklar logistiken. Men ur det här perspektivet blir styrkan istället en svaghet.
– De här kanalerna byggs där det är som mest dammigt, säger Anders Hedström.
– Hade jag inte vetat vilken typ av system proven är tagna i, hade jag sagt att det var en dålig entreprenör som lämnat skitiga kanaler. Det andra jag hade sagt är att vi har sett väldigt konstiga ämnen, framför allt en hög topp av aluminium. Det här byggmaterialet kanske inte var så bra att använda till kanaler, säger han.
Fler partiklar i slutet
Energi & Miljö har fått hjälp av Camfil med ytterligare en mätning. Detta kanalsystem såg betydligt helare ut vid mättillfället, även om kanalerna också här var deformerade. Analysen visar att det finns fibrer i slutet av kanalsystemet och att halten av partiklar i storlek tre till fem mikrometer i det här fallet var sju gånger högre i slutet av tilluftssystemet än direkt efter filtret. I analysen konstaterar mätteknikern att detta tyder på att luften förorenas någonstans mellan filter och tilluftsdon, och att det sannolikt är en kombination av föroreningar från själva kanalmaterialet och partiklar som samlats inuti kanalerna.
– Det mjukare materialet och att kanalerna är tejpade ökar risken för att kanalsystemet kan implodera eller expandera, beroende på om monteringen är gjord på tryck- eller sugsida i ventilationssystemet. Om det till exempel av olika orsaker blir en plötslig ökning av fläktvarvtal, eller att brandspjäll stängs, kommer troligen läckage att ske i de tejpade skarvarna och kontaminationen av kanalsystemet efter händelsen att bestå, skriver mätteknikern Patrik Jansson i luftkvalitetsrapporten.
Partikelhalterna är inte på något sätt hälsovådliga. Men Patrik Jansson, som utfört över 200 luftkvalitetsmätningar i ventilationssystem, vill ändå höja ett varningens finger.
– Frågan är hur en sådan här kanal ser ut efter en längre tid. Med ett sämre filter eller om det skulle uppstå läckage, blir det mer skit i kanalerna, för att använda ren svenska, säger han.
”Felaktigt”
Fläktisol AB, som marknadsför produkten i Sverige, har fått möjlighet att bemöta kritiken. Företaget svarar att dessa problem inte nämns i Saint Gobains (tillverkarens) redovisningar och dokumentation, och menar att frågorna bör ställas till Saint Gobain. Företaget hävdar också att det är felaktigt att kanalerna skulle samla på sig partiklar invändigt, och att dessa sedan släpper i klump.
Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 9/2011 sid 28-29.
- Fakta: Mätningen
Camfil Svenska har rapporterat mätningarna enligt SS EN, SS EN ISO och ITEST-standarder för att klassificera luft.
Partikelmätinstrumentet är av typen OPC (Optical Particle Counter) och mäter i sex fraktioner mellan 0,3 mikrometer och 10 mikrometer.
Partikelmätningen har gjorts samtidigt på flera ställen i kanalsystemet under en timme.
Samtidigt har så kallad stubbmätning utförts. Mätstubbarna har analyserats vid Camfil Svenskas laboratorium i Trosa, som har över 10 års erfarenhet av sådana analyser. När stubbarna analyseras beläggs ytan först med ett tunt lager guld. Elektroner sveper sedan över ytan, och genom att se storlek och form kan operatören avgöra vad som fastnat på mätstubben. Analysen visar också vilka kemiska ämnen partiklarna består av. - Fakta Camfils FoU
Camfil har ett femtiotal anställda som arbetar med FoU. Bland annat servar avdelningen kunder, som får veta vilken luftkvalitet de har. Svepelektronmikroskopet används även internt, bland annat till att granska kvaliteten på filtermaterial. För närvarande byggs laboratoriet ut.
Laboratoriet har även en testrigg för gasturbinfilter och två testriggar för gasfilter, samt en helt ny testrigg för partikelfilter enligt EN 779.
– Vi har den största FoU:n bland filterföretagen i världen. Här är det okej att vara teknikintresserad och nyfiken, säger Anders Freyschuss, vd för Camfil Svenska.
