Porslinsfabriken får nytt liv
När ett q-märkt hus byggs om och får olika typer av verksamheter måste installationslösningarna anpassas till både arkitektur och nya hyresgäster. Porslinstillverkningen i Gustavsberg kommer att finnas kvar men får nu sällskap av kulturhus, gym och kontor.
Renoveringen av den gamla fabriksbyggnaden i Gustavsberg utanför Stockholm har pågått i två år. Egentligen började projektet med taket som inte fungerade när verksamheten i huset förändrades. Tidigare använde hushållsporslinsfabriken hela byggnaden men numera är det bara en tiondel.
– Förut var det jämt varmt här inne och då smälte snön på taket. I takt med att fabriksytan minskade låg mer snö kvar och den orsakade bristningar i taket, berättar Håkan Sjöblom, vs-ansvarig på THP Kleaa VVS och projektledare med samordningsansvar för installationer i projektet.
THP-koncernen är totalentreprenör för installationer och bygg i projektet. Byggherre är fastighetsägaren Landia som köpte porslinsfabriken av Värmdö kommun för tre år sedan.
– Successivt byter vi hela taket som ska se likadant ut som tidigare. Och sedan följer vi efter med installationerna, säger Håkan Sjöblom.
Porslinsfabriken är en q-märkt byggnad som har ett högt symbolvärde för det gamla fabriksområdet där det tidigare också tillverkades sanitetsporslin och badkar. Fabrikens kompakta tegelfasad med sitt sågtandstak signalerar en forna industrimiljö.
– Att byta tak är enkelt när vädret är bra men när det regnar går det exempelvis inte att svetsa. Därför har vi ett jättetält som har flyttats efterhand. Nu återstår i princip bara taket över ena kortsidan, säger Håkan Sjöblom.
Sanitetsporslin
- 2013 förvärvade Ikano bostad marken där Gustavsbergs sanitetsporslinsfabrik låg av Villeroy & Boch Gustavsbergs AB.
- Den kvarvarande tillverkningen av sanitetsporslin lades ned 2014. Samma år inleddes rivningen av fabriksbyggnaderna som ersattes av nybyggda bostäder.
- En ny anläggning uppfördes av Villeroy & Boch i Ekobacken i Gustavsberg men där sker enbart vattenskärning samt montering och logistik för sanitetsporslin – ingen keramisk tillverkning.
Källa: Wikipedia/Värmdö kommun
Den ombyggda byggnaden ska förutom porslinsfabriken och en befintlig livsmedelsbutik även rymma Värmdö kommuns nya kulturhus, gym, utbildningslokaler och kontor. I kulturhuset blir det bibliotek, mötesrum samt lokaler för dans, musik, drama, teater och skapande verksamhet. Kulturhuset har inte ingått helt i THP:s entreprenad utan har drivits som ett separat projekt med kommunen som byggherre och Cavada som totalentreprenör för installationer.
Den totala ytan i porslinsfabriken är cirka 14 000 kvadratmeter. För närvarande är cirka 70 procent av den uthyrd. Projektet beräknas bli klart i höst men om inte allt har hunnit bli uthyrt kommer det att göras hyresgästanpassningar efter det. När alla verksamheter är på plats kommer det att finnas ett tiotal fläktrum i fastigheten.
– På rörsidan måste man hela tiden tänka framåt. Har exempelvis avloppet tillräcklig dimension på utsidan om vi behöver sätta in tio toaletter till för en ny hyresgäst? säger Håkan Sjöblom.
Det handlar också om diskussioner med kommunen för att avgöra var gränsen går mellan fastighetsägarens och kommunens ansvar för ledningarna.
– Ansvarsfrågan måste utredas för det avgör vem som ska betala för de nya installationer som krävs, säger Håkan Sjöblom.
Han beskriver byggnadens vvs-system som traditionella. Det är 55/40-system med radiatorer och återvinning av värmen i frånluften med roterande värmeväxlare. Huset har fjärrvärme som kommer att kompletteras med bergvärme.
Värmepumparna kommer också att användas för att kyla tilluften under sommarhalvåret och värmer upp borrhålen inför stundande vinter. Därmed behöver man inte installera några kylaggregat.
– På detta sätt optimeras användandet av värmepumpars fördelar, säger Håkan Sjöblom.
Borrhålen för bergvärmen har gjorts under byggnaden.
Planen är att återvinna överskottsvärme från ugnarna i porslinstillverkningen. Porslinsfabriken ska ta fram ett förslag på en lösning för det. Sedan ska överskottsvärmen säljas till fastighetsägaren Landia så att den kan nyttjas i övriga delar av byggnaden.
– Vi har förberett för det, bland annat genom att montera ytterligare ett förvärmningsbatteri i varje ventilationsaggregat, säger Håkan Sjöblom.
Ungefär 50 procent av värmen från ugnarna bedöms kunna användas.
– Det kommer att krävas lite större huvar som fångar in även värmen och inte bara avgaserna, förklarar Oskar Juhlin, vd för Gustavsbergs porslinsfabrik.
Anor från 1825
- Redan 1825 började tillverkningen i Gustavsbergs porslinsfabrik. Efter att Kooperativa förbundet övertagit fabriken 1937 påbörjades en genomgripande nybyggnads- och förändringsprocess.
- Det första som byggdes var en sanitetsporslinsfabrik 1939. Därefter uppfördes hushållsporslinsfabriken 1948. Den är byggd enligt sågtandsprincipen med ljusinsläpp i taket för att få en jämn ljusföring och ersatte flera äldre slitna fabrikshus.
Källa: Wikipedia/Värmdö kommun
Strålningsvärmen från ugnarna är kraftig. Den största ugnens effekt är 241 kW och en bränning tar 28 timmar.
– Så tillsammans blir det väldigt många kW när vi kör alla ugnar samtidigt, säger Oskar Juhlin.
Porslinsfabriken genererar ett speciellt slam eftersom man använder glasyr. Slammet separeras och behandlas i ett specialreningsverk innan det släpps ut i kommunens avloppssystem för att inte orsaka problem i det kommunala reningsverket. Avloppet från golvbrunnarna i porslinsfabriken leds till en slamavskiljare och är ett exempel på återbruk. Det är egentligen ingen slamavskiljare utan en fettavskiljare som nu har fått en annan funktion.
Även utbildningslokalen kommer att använda glasyr i mindre omfattning.
– Där har vi behövt installera pumpgropar för att kunna pumpa avloppet till reningsverket. Det går att köpa färdiga pumpgropar men de är två meter långa och fick inte plats så jag fick konstruera och bygga egna, berättar Håkan Sjöblom.
När det regnar mycket blir det stora mängder regnvatten på taket till byggnaden och det skapar vibrationer i rören.
– Därför är det viktigt med ordentliga upphängningar så att rören sitter fast och inte åker isär. De får ju inte ramla ner på någon, säger Håkan Sjöblom.
Man måste också ta hänsyn till att dagvattenrören utvidgar sig.
– Det svarta taket blir jättevarmt under soliga dagar. Inomhus är det kanske 20 grader men i rören kan det komma 30–40-gradigt vatten. Då måste det finnas expansionsmöjligheter i systemet som tar upp rörelserna i rören.
Ljud är en annan viktig parameter i dagvattensystemet.
– Det får inte låta för mycket. Verksamheter har ljudkrav som gör att rören måste vara ljuddämpade. Man måste också jobba med isolering så att det inte kondenserar på utsidan av rören och börjar droppa ned på verksamheten, säger Håkan Sjöblom.
Den skiftande arkitekturen påverkar utformningen av installationerna och samordningen av dem.
– På tio meter av byggnaden kan det vara tre olika förutsättningar. Även om själva tekniken inte är speciell här så måste den anpassas till arkitekturen, säger Håkan Sjöblom.
Jag tog med mig ett nytt tänk till företaget med ritningar och annan dokumentation. Det är a och o för att driva företag och projekt framgångsrikt i dag
Under fönstren i taket sitter radiatorer för att ta bort kallraset. Runt radiatorerna sitter band för att säkerställa att de inte ramlar ned.
– Det har hänt på andra ställen men som tur var blev ingen skadad. Det skulle kunna bli katastrofalt, säger Håkan Sjöblom som ligger bakom bandlösningen.
I undercentralen är takhöjden låg, under två meter, och det är tajt om utrymme för värmepumpar, aggregat och värmeväxlare.
– Vi måste utnyttja det utrymme som finns och får anpassa oss till höjden. Det är verkligen på gränsen hela tiden, säger Håkan Sjöblom.
– Samordningen av olika tekniska discipliner är viktig och att olika yrkesgrupper pratar med varandra. I första skedet mellan projektörer och installatörer och sedan mellan olika entreprenörer som utför installationerna.
Många gånger måste rördragningen anpassas till huset på grund av q-märkningen. I andra fall kan fastigheten förändras.
– Exempelvis kan man ju inte ha någon lokal nedsänkning i en korridor med installationer för både rör, vent och el utan den måste tas bort. Det kostar för mycket pengar att snurra ledningarna runt den, säger Håkan Sjöblom.
Genom nästan hela huset går en kulvert för tre olika värmesystem, avlopp och el som ska samsas om utrymmet.
I byggnaden är det bara det nya kulturhuset som är sprinklat. Det var inte möjligt att anlägga en bassäng så i stället används många plasttankar för att försörja sprinklersystemet.
Håkan Sjöblom har en lång och bred vvs-bakgrund som både montör, projektör och säljare av material. På Kleaa VVS har han många och varierande arbetsuppgifter: projektering, val och beställning av material, kontakt med leverantörer samt arbetsledning.
– Jag tog med mig ett nytt tänk till företaget med ritningar och annan dokumentation. Det är a och o för att driva företag och projekt framgångsrikt i dag. Jag måste också vara ute mycket på plats för att se till att allt fungerar.
Han brinner för installationssamordning i projekten eftersom det ger ett bättre slutresultat och smidigare byggprocess. Det kostar mer initialt i projektet men betalar sig alltid i slutändan.
– För det första måste fastighetsägaren, som håller i plånboken, förstå vikten av det. Det kan vara en jättestor och tidig bromskloss när det inte är så. Då behöver du argumentera för betydelsen av installationssamordning för att fastigheten ska bli bra. Annars vis av erfarenhet blir det en massa problem som kostar mycket pengar.
– Jag är intresserad av alla teknikdiscipliner och gillar att tänka över installationsgränser. Samordning, samordning och samordning med andra ord, slutar Håkan Sjöblom.
