Herman Lindborgs doningar

Helt utan bidrag eller riskkapital har Herman Lindborg tillsammans med sina söner byggt upp ventilationsföretaget Lindinvent. Vid 70-års ålder har han ännu inga planer på att gå i pension.

”Branschen behöver ny teknik”
Ett nytt och fräscht kontorshus möter den som besöker företaget Lindinvent i Gastelyckans industriområde utanför Lund. Vd och utvecklingschef Herman Lindborg kommer till mötes i receptionen med energiska steg. Han är mycket nöjd med huset där de flyttade in för 1,5 år sedan och som är deras eget och har designats och byggts för att passa verksamhetens behov. Här finns både kontor, utvecklingslaboratorium och produktionsavdelning.
– När vi flyttade in tyckte vi att det var stort, men nu har vi nästan fyllt ut hela huset, säger Herman Lindborg.
De senaste tre åren har företagets resultat gått stadigt uppåt, och flera nya projektledare har anställts. I dag finns här en personalstyrka på 30 personer, och planen är att det ska bli fler. Framgångarna har en enkel förklaring, enligt Herman Lindborg: att ha en riktigt bra teknik som löser problem, och rätt kontakter.

Började med skyddsventilation
Idéerna till bättre lösningar för ventilation kom redan i början av 1990-talet, då Herman Lindborg arbetade som utvecklingsingenjör på Lunds tekniska högskola tillsammans med forskarna på Kemicentrum. Han utvecklade elektronik och datateknik för automatisering av molekylanalyser på en avdelning som studerade cancerrisker. Personalen där ville åtgärda problem med läckage från dragskåpen, eftersom forskarna hanterade många giftiga och cancerframkallande ämnen.
– Jag tog fram en lösning till skyddsventilation som förebyggde problemen. Det var så det började. När nya Biomedicinskt centrum, BMC, sedan skulle byggas tog utvecklingen av systemet riktig fart, säger Herman Lindborg.
År 1995 startade han, tillsammans med sönerna Thomas och Mats, företaget Lindinvent som hade sina första projekt i samarbete med Akademiska Hus i Lund. Förutom BMC arbetade fastighetsägaren även med sina hus i Uppsala och Stockholm där Lindinvent snart engagerades. När Herman Lindborg arbetade med laboratorieventilationen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala insåg han att även komfortventilationen skulle kunna förbättras. Donen som fanns använde konstant flöde och hade bara två lägen – av eller på. De var energikrävande och det skulle bli dyrt i framtiden.

Klagomål ledde till uppfinning
– Det dröjde inte heller länge förrän de ringde från Uppsala och frågade vad de skulle göra med detta – ”det drar ju så mycket energi” sa de, berättar Herman Lindborg.
Det blev starten för utvecklingen av de nya donen med luftflödeskontroll, IDCC, som gjort att Lindinvent belönats både med Stora Inneklimatpriset 2003 och Stora Energipriset 2004.
I taket i konferensrummet i företagets nya hus, där Herman Lindborg bjuder på kaffe, kakor och wienerbröd, sitter ett sådant don. När han förklarar hur det runda, vita donet fungerar börjar ögonen lysa. Från att ha suttit stilla och svarat artigt och eftertänksamt på frågorna börjar Herman Lindborg gestikulera med händerna, för att jag verkligen ska förstå.
– Den kalla luften strömmar in mellan lamellerna i donet och flödar sedan ut längs taket där den blandas med den varmare luften som kommer upp från rummet. Det är viktigt att hela tiden ha rätt luftflöde, vilket styrs utifrån temperaturen i rummet, förklarar han.
De intelligenta luftdonen (Intelligent Diffuser for Climate Control, IDCC) tillför så kallad undertempererad luft på runt 15 grader Celsius. Lufttemperaturen i rum som används, där det finns människor och datorer, är ofta högre och då hjälper donen till att sänka temperaturen med en behaglig luftväxling utan drag. Luftflödet styrs av avståndet mellan lamellerna i donet. När rummet står tomt ser systemet till att inluftflödet sänks, så att rummet varken blir utkylt eller hålls onödigt varmt. En viktig utmaning i teknikutvecklingen är att kunna styra hastigheten på luftflödet inom ett så brett intervall som möjligt med bibehållen komfort och utan buller.

Styr även belysning
Närvarodetektorer håller koll på om det är någon i rummet, och hjälper systemet att styra radiatorer, belysning och annan utrustning som stängs av eller sätts på automatiskt. Intelligensen sitter monterad i ett kretskort på ovansidan av donet. Därifrån går kablar till undercentralen i fläktrummet. Övervakningen och styrningen kan göras via internet eller i en handdator.
– Det ska vara enkelt för en fastighetsskötare att hantera. Han eller hon ska inte behöva gå runt och felsöka överallt, utan det ska räcka att byta ut ett don om det går sönder. Tack vare webbstyrningen kan vi också hjälpa till med servicen på distans.
Den senaste utvecklingen handlar om ytterligare förenkling. Det är ett nytt don som fungerar helt utan elmotorstyrning. I stället ändras avståndet mellan lamellerna enbart utifrån luftflödet med hjälp av motvikter. En flödesregulator, som kommunicerar med ett överordnat system, styr tilluft och frånluft med hänsyn till bland annat temperatur, koldioxid och närvaro. 
– Det blir billigare, vilket är bra för exempelvis skolor och köpcentrum som kan behöva väldigt många don.

Det är ingen hemlighet att Lindinvents produkter kan vara dyrare i inköp än andra ventilationssystem. Herman Lindborg har dock aldrig känt någon oro över att företagets system skulle bli för dyra eller komplicerade för marknaden.
– All ny teknik har ju barnsjukdomar, men den fasen har vi passerat för länge sedan. Den här branschen behöver ny teknik, annars kommer den aldrig att kunna spara någon energi, säger han.
Överhuvudtaget har inriktningen på teknik varit stark i företaget och en viktig nyckel till framgången. Att anställa någon extern vd har inte varit aktuellt. Exemplen på familjeföretag som har gjort det misstaget är många. Problemet kan bli att företaget drabbas av en mer kortsiktig ekonomi när den nye vd:n vill motivera sin existens.
Efter en stunds samtal visar Herman Lindborg runt i huset. I de ljusa rummen med glasdörrar sitter tjejer och killar och knappar på datorer. På bottenvåningen finns produktionsavdelningen där tre unga tjejer monterar kretskort på donen. Bredvid deras arbetsplatser pågår den obligatoriska flödeskalibreringen som görs på alla don innan de är klara att leverera.
– Vi vill sköta monteringen själva, så att vi vet att det blir bra gjort, säger Herman Lindborg.

Stora installationer på gång
Rundturen går vidare till fläktrummet där det bland annat finns en värmeväxlare som ser till att 75 procent av frånluftvärmen återanvänds. Tack vare regleringen av ventilation, radiatorer och belysning har Lindinvents teknik bidragit till att kraftigt sänka energikostnaderna på många håll. Just nu pågår cirka 50 projekt varav ett par är stora projekt med installationer av cirka 1 000 don. De flesta projekten finns och har funnits i Sverige och Norge. Men siktet är även inställt på länder utanför Norden och Europa. Godkänd patentansökan finns redan i USA och Kanada.
I lunchrummet med utsikt över fälten bredvid industriområdet sitter Mats Lindborg med sin matlåda. Han och äldre brodern Thomas är numera chefer över varsin avdelning. Mats har hand om entreprenadavdelningen och Thomas ansvarar för försäljning och marknadsföring.
Mats tycker att det finns både för- och nackdelar med att arbeta tillsammans med pappa.
– Vi är ju inte alltid överens, och eftersom vi är så närstående så säger vi vad vi tycker till varandra. Utomstående som hör oss kan nog tänka att ”oj, vad de bråkar”, men bråket går snabbt över och har den fördelen att man måste tänka igenom saker flera gånger, säger han.
– Vi kompletterar varandra väldigt bra eftersom vi är så olika, säger Herman Lindborg och skrattar.

Konservativ bransch
Han är glad över att få jobba med så många unga människor. ”Det gör att jag också känner mig yngre”. Några planer på att ta ut pension finns inte än. Tvärtom växer engagemanget hela tiden. Han ser en ljus framtid för verksamheten.
– Fastighetsbranschen är väldigt konservativ, vilket gör att det finns en viss förskjutning framåt i tiden för användandet av vår teknik.
Att system som sparar energi kommer att bli mer efterfrågade i framtiden tvekar han inte om en sekund.
– Vi måste göra någonting åt alla problem på jorden. Världens befolkning växer hela tiden och vi kan inte fortsätta att slösa med energin, säger Herman Lindborg med emfas.
På fälten utanför huset syns stora sjöar av smältvatten. Nyligen var väg 108 till Sturups flygplats avstängd för att den översvämmats. Om det extrema vädret har med klimatförändringar att göra kan ingen säga definitivt.
– Men klimatdebatten har varit oerhört viktig för oss!

Marie Granmar, Energi & Miljö 2 2011 sid 32

• FAKTA Herman Lindborg
  Ålder: 70 år
  Bor: Villa i Dalby utanför Lund.
  Familj: Fru och två söner
  Hobby: Jag behöver ingen för mitt jobb är så roligt, men jag sprang en del förut på somrarna. Gillar klassisk musik, radions P1 och Vetenskapens Värld i teve.
  Drivkraft: Hjälpa andra människor.
  Bakgrund: Född och uppvuxen utanför Lund. Utbildad elektroingenjör som har jobbat med teknikutveckling hela livet. Har mestadels bott i trakten runt Lund, men arbetade några år under 60-talet på Saab i Jönköping. Var på Kemicentrum i Lund mellan 1968 och 1995.
• FAKTALindinvent
  Startades 1995 av Herman Lindborg och hans söner som innehar tre olika patent på luftbehandlingssystem. Företaget är ett familjeföretag som byggts upp utan vare sig myndighetsbidrag eller riskkapital. Enda lånet är till det nya huset.

  Sagt om Herman Lindborg:
  ”En oerhört engagerad, seriös och entusiastisk person som älskar att lösa problem. Om jag träffar honom på en fredag och börjar diskutera någon anläggning, så tänker han på det under hela helgen och kommer med en lösning på måndagen.”
  Håkan Thorsell, konsult i energiteknik och ventilation på Tekk AB, som arbetat tillsammans med Herman Lindborg bland annat under projekten hos Akademiska Hus i Lund.