Luften i centrum på Malmös infektionsklinik
När Skånes universitetssjukhus får en ny akut- och infektionsklinik spelar ventilationen en viktig roll. Genom tryckskillnader och luftduschar ska smittämnena hållas i schack.
– I yttervarvet gick kanaldragningarna att repetera, men inte i innervarvet, säger Ingvar Engström, projekteringsledare-vvs från IT-konsult.
Han talar om Malmös nya märkesbyggnad, universitetssjukhusets nya infektionsklinik. Huset är runt, färgglatt och sticker ut en god bit i gaturummet nära Södervärn. Den som tittar en gång extra upptäcker snart att översta våningen är fläktrum, med kanalerna väl synliga utifrån.
Här på kliniken ska svåra infektionsfall kunna tas om hand utan att smittan ska sprida sig till personal eller andra patienter. Luftbehandlingssystemet och byggnadens täthet är avgörande för hur väl smittämnena kommer att kunna kontrolleras.
– Man kan säga att byggnaden är utformad efter erfarenheter från djurrummen vi byggde för biomedicinskt centrum i Lund – där är det också noga med att inte smitta sprids, säger Lars-Göran Dahlén, IT-konsult.
VVS-konsulten kom före arkitekten
Han hade en gedigen erfarenhet när han 2003 fick i uppdrag att skissa på en vvs-lösning till den nya byggnaden. Redan hans allra första uppdrag som nybakad vvs-ingenjör på 1960-talet var en sjukhusbyggnad, och 1969 arbetade han med vad som då kallades en karantänstation till sjukhuset i Malmö. Bygget blev aldrig av, men trettio år senare fick alltså samme ingenjör ta fatt på bygget igen. Skisserna över den installationstekniska lösningen till nya infektionskliniken var klara innan arkitekten ens var utsedd.
– 2004 sjösattes projektet. Då hade vi haft en arkitekttävling och fått in åtta förslag. Vi tekniker var bara säkra på en sak, att det runda huset aldrig kunde vinna… Vi hade en del diskussioner sedan, arkitekten och jag. Funktionen måste vara nummer ett, säger Lars-Göran Dahlén.
Han berättar om byggnaden över en kopp kaffe på kontoret i Lomma. I ena änden av sammanträdesbordet ligger ritningsrullar på hög, badhus- och sjukhusprojekt, bara stora prestigearbeten. Firman heter IT-konsult, IT som i installationsteknik. Namnet tog han i början av 90-talet, precis innan it slog igenom på bred front. Då hade han jobbat i många år på Byggnadsstyrelsen i Södra Sverige och byggt upp ett bra kontaktnät bland potentiella beställare. Sedan dess har han arbetat mycket med sjukhus av olika slag, dock inget av den här modellen. Han lägger fram en ritning och visar.
– Jag tog fram linjal och passare… och tänkte: han måste ha ritat fel!
Rund byggnad
Byggnaden är rund, liksom innergården som dock är förskjuten en aning så att byggnadskroppen är smalast vid porten och bredast mitt emot – därav de speciella kraven på montörerna vid kanaldragningen. Ventilationsmässigt är huset uppdelat i elva ventilationssystem, vart och ett med till- och frånluft och värmeåtervinning via vätskekopplade system. Sex av systemen är avsedda för infektionsvåningarna, övriga servar bland annat kontorsdelarna i byggnaden.
Infektionskliniken huserar på tre våningar som går att dela av på ett antal olika sätt beroende på vilken vård som efterfrågas. Också de enskilda rummen är flexibla, en del går att använda både som enkel- och dubbelrum och det finns tre olika nivåer på isolering att välja mellan.
– Varje rum har två slussar som står under övertryck. Tidigare har man alltid jobbat med successivt undertryck, men det finns inget sådant, hävdar jag. Det finns tre sorters tryck: atmosfäriskt tryck, övertryck och undertryck, säger Lars-Göran Dahlén.
Trycket i slussarna och rummen följer det atmosfäriska trycket. Luftslussarna håller tio pascal övertryck, medan patientrummen ska ligga fem till tio pascal under det atmosfäriska trycket. Varje enhet består av våtrum, patientrum och två luftslussar. En sådan enhet regleras med hjälp av lokal tryckstyrning. Mätare känner av tryck och temperatur och styr tilluftsdonen utifrån vad personalen valt för isoleringsgrad. Ett tomt rum ventileras med en omsättning per timme, om det används som vanlig vårdlokal ökas det till fem omsättningar och vid speciell infektionsvård ligger ventilationen på 10 omsättningar.
Luftduschar
Framför allt luftslussarnas funktion är väsentlig. I dem ”duschas” personalen innan de går in till eller ut från en patient. Man måste stanna i luftslussen i minst 30 sekunder, innan dörrarna öppnas så att man kan fortsätta. Under tiden höjs luftomsättningen ordentligt i den lilla slussen. Anledningen till att varje rum har två luftslussar är att patienterna alltid tas in utifrån, från en loftgång, medan personalen når rummen från korridoren.
– Transporten från ambulansen till rummet är egentligen den allra bästa reningen, bättre än all ventilation vi kan åstadkomma, säger Lars-Göran Dahlén.
Enheternas täthet är viktig, det är strängt förbjudet att göra minsta hål i innerväggarna. För att undvika ändringar i efterhand och fördyringar av byggprocessen hyrdes en hall i ett industriområde. Där byggdes en enhet upp i full skala. Allt kontrollerades: praktiska detaljer som placering av toalettstol och manöverpaneler, ventilation, belysning och mycket mer. Bland annat provtrycktes rummet med både över- och undertryck.
– Mycket ändrades när det hade provats ut i provrummet, bland annat placeringen av många detaljer i våtrummet och kanaldragningar. Rummet kostade 5,5 miljoner kronor att bygga men det sparade man in flera gånger om under byggprojektet, säger Lars-Göran Dahlén.
– Jag tror på empirisk teknik. Vi konsulter är benägna att fundera ut saker och sedan tro att det är så utan att ha provat ut lösningen i verkligheten, säger han.
Ingvar Engström, projekteringsledare vvs, håller med.
– Rummet började byggas samtidigt med grundarbetena för byggnaden, men man kunde ha börjat lite tidigare, säger han.
Testades i vindtunnel
På samma sätt resonerade Lars-Göran Dahlén kring byggnadens yttre. Loftgångarna skulle vindskyddas av snedställda glasskivor enligt arkitektritningen. Frågan var hur det påverkade tryckförhållandena kring huset. För att få ett säkert svar fick Högskolan i Gävle bygga en exakt modell och undersöka hur den påverkades av vindriktningarna. Resultatet pekade på att originalvinklingen av glasen hade kunnat ge problem med för höga tryck på vissa sidor av fasaden, och glasen vinklades om.
Vi far till Malmö där Ingvar Engström och Klas Ramnerö, medicintekniker på infektionskliniken, visar runt i byggnaden. Efter några varv är väderstrecken fullständigt hopsnurrade och alla avdelningar och hissar ser likadana ut. För även om patienterna har fin utsikt från rummen, har personalen huvudsakligen fönster mot innergården.
När vi kommer upp till fläktrummet förändras bilden. I rummet har väggarna målats i klara färger, precis som i resten av sjukhuset. Utsikten är magnifik, härifrån syns hela Malmö och lite till. Från- och tilluftsaggregaten står på rad med gavlarna mot byggnadens centrum, fack efter fack med aggregat och värmeväxlare i en oändlig loop runt den lilla innergården. Sex identiska aggregat finns här uppe – fem i drift och ett i reserv.
– Vi kan aldrig köra mer än arton rum på högsta luftomsättning samtidigt, aggregaten är begränsningen, säger Lars-Göran Dahlén, och tillägger att det tack vare luftslussarna kommer att vara mindre behov av en ständig, hög luftomsättning.
Längs vägen hittar vi klinikchefen Peter Lanbeck. Han är mycket nöjd med sin nya byggnad, och håller som bäst på att förhandla med driftavdelningen om vilken service som bör ingå.
– Jag vill veta från år till år att byggnaden är besiktigad och klar. Jag jämför med medicinsk apparatur och krav på manualer och kontroller, säger han.
Han menar att det är lätt att vara dumsnål och spara på småsaker vid bygget som sedan kan kosta stora pengar under drifttiden.
– Om man bygger ett sjukhus är investeringskostnaden totalt omkring åtta-nio procent av den totala kostnaden under sjukhusets hela livstid. Fastighetsdriften är ungefär lika stor. Sjukhusdriften är den stora delen. Misstag i projekteringen kan leda till stora kostnader i driften, säger han.
Personalen viktig
Det har ännu inte gjorts någon uppföljning som visar om systemet med luftslussar och tryckskillnader fungerar som tänkt.
– Vi har lite idéer kring det. Det är ju postulerat att undertrycket ska göra att smittämnen inte läcker ut, och panelerna visar att det fungerar. När det gäller dörrar och styrsystem gäller det att personalen lär sig hur det fungerar. Detta är i vilket fall som helst mycket bättre än vad som finns på andra ställen och hur vi hade det innan.
– Jag känner mig trygg med tekniken, säger Peter Lanbeck.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 1 2011 sid 24-26
- Fakta:
Byggherre: Byggservice inom Region Skåne
Generalentreprenör: Peab
Projektering vvs: IT-Konsult
Detaljprojektering av ventilationsanläggningen: Incoord
Detaljprojektering av röranläggning och sprinkler: FLK
Byggstart 2008, fullständig inflyttning 2011
