Projekt | 20 dec 2023

Effektivare ventilation ska spara energi

Ångströmlaboratoriet i Uppsala ska minska energileveransen med 30 procent genom att på ett smartare sätt flytta värme och kyla.

Anläggningen vid Polacksbacken är en av Uppsala universitets största och rymmer flera tekniskt naturvetenskapliga institutioner och forskargrupper.

– Ångströmlaboratoriet består av tio huskroppar som har byggts i olika etapper. Det första huset stod klart 1997 och det senaste i fjol, säger Ola Svensson, som är projektledare inom energi och teknik vid fastighetsägaren Akademiska hus.

– Byggnaderna är på cirka 100 000 kvadratmeter. Energianvändningen motsvarar ett mindre samhälle.

I laboratoriet bedrivs det mycket energikrävande forskning och undervisning inom bland annat batterier, solenergi, IT och cybersäkerhet.

– En del av renoveringen och energieffektiviseringen är att modernisera ventilationssystemen i de äldre delarna till moderna vav-system.

– Av miljöskäl har vi valt att bygga om ventilationsaggregaten och återbruka i så stor utsträckning som möjligt istället för att installera helt nytt. Vi byter ut motorer, fläktar och annat som är slitet och effektiviserar batteriåtervinningen. Men vi drar inte om kanaler eller liknande.

Vi knyter nu ihop de tre serverhallarna med ett energibärarsystem som gör att vi effektivt kan flytta serverhallarnas spillvärme till ventilationsaggregatens förvärmningsbatterier.

Samtidigt som ventilationen byts ut är och har den ordinarie verksamheten varit igång.

– Det kan vara tufft, speciellt om man inte kan flytta runt folk. Laboratoriehus har dock i allmänhet hundra procent redundans vilket innebär dubbla fläktar och liknande. När vi till exempel har stängt ett tilluftsaggregat för att byta ut någon del i det har övriga kunnat kompensera för det.

– All frånluft klassas som kontaminerad. Det innebär att spjäll, don och liknande behöver rivas och plockas ned med stor försiktighet och därefter paketeras på ett speciellt sätt innan de transporteras bort. Har man använt sig av kemikalier i verksamheten utgår vi från att laboratoriet är kontaminerat och använder därför speciell skyddsutrustning. Ingen kan ju många år senare veta exakt vad det är för kemikalier som har använts. Allt detta gör att arbetena tar extra lång tid.

Mycket av energin används till att kyla ned Ångströmlaboratoriets stora serverhallar.

En central del i energieffektiviseringsarbetet är att försöka ta tillvara på den värme som skapas i serverhallarna och på ett så effektivt sätt som möjligt flytta den till de delar av anläggningen där den behövs bäst. Tillbaka kommer kyla.

– Serverhallarna är utspridda i hus 2, 7 och 9 och är på 800 kW, 400 kW respektive 70 kW. Normalt går de på 60–70 procent av sin maxeffekt, berättar Ola Svensson.

– Vi knyter nu ihop de tre serverhallarna med ett energibärarsystem som gör att vi effektivt kan flytta serverhallarnas spillvärme till ventilationsaggregatens förvärmningsbatterier. Samtidigt används aggregatens kalla luft till att kyla ned serverhallarna.

Systemet gör att vi räknar med att väsentligt kunna minska den mängd köpt energi som annars hade krävts för att värma och kyla anläggningen

– Tidigare har vi köpt ganska mycket fjärrkyla för att kunna kyla bort spillvärmen. Det slipper vi nu.

Helt?

– Inte riktigt. Vi kommer att vara självförsörjande på kyla större delen av året. Undantaget är sommaren.

– Systemet gör att vi räknar med att väsentligt kunna minska den mängd köpt energi som annars hade krävts för att värma och kyla anläggningen. Akademiska hus har en nollvision för sitt klimatavtryck, och i det arbetet är en viktig del att minska mängden levererad energi.

Ola Svensson berättar att drygt 60 procent av det nya energibärarsystemet är klart.

– Vi har anslutit en serverhall som har börjat leverera värme till en flygel. Men även när systemet är helt klart behövs det fjärrvärme för uppvärmningen.

– 2019 drog huset 26 GWh energi, varav 13,5 användes till el, 7,5 till värme och resten till kyla. Målet är att minska den köpta energin med 30 procent vilket jag tror att vi kommer att klara, framför allt genom att dra ned på värmen och kylan. Modernare pumpar, fläktar och liknande kommer att bidra till en viss minskad elanvändning.

Vad är det för styrning av ventilationen?

– I kontorsrum är det närvaro- och temperaturstyrning. I rum för åtta personer eller fler har vi koldioxidstyrning. I laboratorierna arbetar vi med zonstyrning.

Hur har arbetet påverkats av pandemin och kriget i Ukraina?

– Under pandemin var det få andra i husen, vilket underlättade vårt arbete. Men samtidigt fick vi en del problem med leveranser av material och utrustning plus att råvarupriserna stack iväg.

– Vi arbetar mycket med rostfritt och aluminium som har ökat mycket i pris.

Bravida är huvudentreprenör för projektet som är budgeterat till cirka 75 miljoner kronor.

– Det kommer vi att hålla.

Arbetena ska vara klara i december nästa år.

Text: Mikael Bergling