Kontrollerat | 14 dec 2023

Han uppfinner energi – med Lego

Uppfinningen är grunden till byggnaden – och ger energi tillbaka. Habibollah Sadeghi, forskare på Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), har skapat nya energipålar som ska ersätta de dyrare energi­brunnarna.

Pålarna tillverkas i en fabrik i kontrollerad miljö. De transporteras sedan till byggarbetsplatsen, fogas samman nästan lika lätt som Legoklossar och slås ner i marken. Sedan återstår att koppla in värmepumparna, och därmed finns redan 60–70 procent av byggnadens energi på plats.

– Pålarnas huvudsakliga uppgift är att överföra last från byggnaden till berggrunden. Energi blir jobb nummer två. På de flesta ställen där det är mjuk mark eller höga byggnader lägger man redan grunden på pålar. I alla dessa projekt kan pålarna användas som en källa till värme och kyla, säger Habibollah Sadeghi, som doktorerar på energipålarna.

Principen är precis densamma som för en energibrunn. Kollektorslangar – eller energislingor – läggs in i pålarna. Värmen går sedan in i ett teknikrum i källaren, där man kopplar in en bergvärmepump, förklarar Habibollah Sadeghi.

– Istället för att borra en djup energibrunn får man genom den nya tekniken energi från många kortare brunnar. Och det är mer än tillräckligt djupt, säger Lodve Berre. Han är ansvarig för affärsutveckling på NTNU Technology Transfer – företaget som förvaltar NTNU-anställdas uppfinningar.

Det är själva fogen som gör det möjligt att montera ihop färdiga element till långa pålar, som Habibollah Sadeghi har uppfunnit. Företaget har ansökt om patent för det.

– Den enda extra kostnaden jämfört med andra pålar är energislingorna – det gör dem mindre än tio procent dyrare. Att borra energibrunnar kostar ungefär 100 000 till 200 000 kronor per hål, säger Habibollah Sadeghi.

Lodve Berre fyller i:

– Med dagens energipriser har vi utgiften tillbaka på 18 månader.

– Ja, räknar man med alla tekniska system, och till och med tar med själva värmepumparna, är återbetalningstiden max sju till åtta år. Investeringen betalas av på mycket kort tid. Efteråt är det ren vinst, menar Habibollah Sadeghi.

 Istället för att borra en djup energibrunn får man genom den nya tekniken energi från många kortare brunnar

Pålarna kan kombineras med solceller. Energin kan lagras i marken runt pålarna tills den behövs. Överskotts­energi kan också skickas ut till fjärrvärme­nätet.

Det är alltså själva fogen mellan pålelementen som är den stora innovationen.

– De energipålar som är i bruk i dag är platsbyggda. Sedan borrar man ett hål och lägger slangar och betong i hålet. Det här är snabbare och mer effektivt, och det är lät­tare att bygga, hävdar Habibollah Sadeghi.

Pålfogarna testas för att säkerställa att de uppfyller kraven för CE-märkning. Senare kommer tekniken att läggas ut på en eller flera tillverkare.

– Det är mycket snabbare och mycket mer effektivt att lägga ut tekniken på tillverkare som redan finns, än att försöka starta upp egen produktion, förklarar Lodve Berre.

Finska Leimet Oy, som bland annat levererar pålningsmaterial och pålskarvar, och norska Sandnes & Jærbetong är partners i projektet.

– Geotermisk energi är underutnyttjad i Norge. Vi ser en trend i lagstiftningen på andra håll i Europa att man överväger möjligheten att använda tekniken i större utsträckning, säger Lodve Berre.

Nu är planen att installera två provpålar vid NTNU. Dessutom söker Habibollah Sadeghi och Lodve Berre en entreprenör som kan använda dessa pålar i ett riktigt byggprojekt.

Text och foto: Georg Mathisen