Spara pengar med rena rör

Det kan finnas en hel del pengar att tjäna på att rengöra värmeväxlare och ha rätt typ av kylvätskor i kylsystemen. Men okunskapen är stor om hur systemen ska skötas, hävdar marknadschefen på Chemiclean, specialiserade på rörrensning.

GE Real Estate AB har sitt förvaltningskontor i en byggnad från 1930-talet på Gävlegatan i Stockholm där ojämn värmefördelning i fastigheten hade konstaterats. I samband med en större ombyggnad omkring 1990 försågs lokalerna bland annat med nya radiatorer, men något var ändå fel. Radiatorerna visade sig innehålla föroreningar.
– Via en konsult fick vi tips om Chemiclean som kom hit och gjorde analyser av både värme och kylsystemen och kunde konstatera problem på båda. När det gällde kylsystemet hade vi inte upptäckt det själva men insåg att här fanns ett begynnande korrosionsproblem, säger Torbjörn Idenfeldt, drifttekniker på GE Real Estate.

Rengöring och byte
Förutom värmesystemet på GE Real Estate gjorde Chemiclean provtagningar även på köldbärarsystemet och värmeåtervinningssystemet.
– Köldbärarsystemet hade sur vätska med så lågt pHvärde som 5 vilket berodde på att små mängder glykol hade läckt ut i systemet och när den bryts ned till organiska syror gav det upphov till korrosion, säger Rafael Ospino, marknadschef på Chemiclean.
Värdet på pH bör i de flesta system ligga mellan åtta och nio för att inte vara korrosivt. I vissa typer av system ska det ligga på upp till 10,5.
Då glykol bryts ned bildas organiska syror och kväveoxider som dels är försurande i sig, dels  fungerar som katalysator vid korrosion.
Koncentrationen av glykol i värmeåtervinningssystemet var hög, 45 procent, nästan dubbelt så hög som den glykolkoncentration systemet var projekterat för.
De olika systemen fick genomgå rengöring, sköljning och byte av vätskor. Korrosionsmedel och syrereducerande medel för att fånga upp det fria syret har tillsattes. Påsfilter med magnetstavar som ska fånga upp det allra finkornigaste materialet installerades.
En tydlig följd av alla åtgärder är att energianvändningen har minskat. Jämfört med år 2007 användes 37 procent mindre fjärrkyla år 2009. Fjärrvärmeanvändningen sjönk med 21 procent under samma period.
Har det varit lönsamt?
– Jag har inga siffror på det, men på längre sikt kan man anta att det har lönat sig. Det visade ju sig att kylsystemet hade början till korrosion inifrån och då får man fråga sig vad det skulle kosta att byta ut ett sönderrostat kylsystem. Vi är nöjda med resultaten av den rensning av systemen som har gjorts, säger Torbjörn Idenfeldt på GE Real Estate.
Rafael Ospino hävdar att återbetalningstiden på gjorda åtgärder ofta är mindre än ett år. Han anser att kontrollen av energisystemen ofta är otillräcklig:
– Det står klart i föreskrifterna att värmeväxlare ska rengöras i intervall om två till sju år, men det är få som läser manualerna ordentligt och efter bara något år fungerar inte utrustningen optimalt längre.
Och det handlar inte bara om äldre fastigheter med gamla system. Allt oftare uppstår problem i nya system.

Gaser påverkar återvinningen
Ett exempel är ett nybygge i Hornsberg i Stockholm där det visade sig att återvinningssystemet använde mer el än det återvann värmeenergi. Besiktningsmannen upptäckte det och vägrade godkänna bygget. Entreprenören ansågs sig ha gjort rätt och det fattades misstankar att det kunde vara något tillverkningsfel på luftbehandlingsaggregatet. Chemiclean tillkallades för att göra en analys. Det visade sig vara alldeles för mycket gaser i systemet vilket minskade värmeåtervinningen mycket påtagligt. Det var ett skolexempel på felbehandlad glykol i systemet.
– Det handlar om okunskap. Det räcker inte att konsulten bara skriver att det ska vara 20 procent glykol i systemet utan att ange vilken typ av etylenglykol det ska vara. Den ska vara avsedd för den aktuella systemtypen med avseende på vilka metaller som förekommer där, och den ska vara spädd med avgasat och avhärdat vatten annars är det hög risk att de blir fel. Dessutom måste glykolkoncentrationer vara minst 30 procent för att man ska uppnå rätt inhibatorskydd. Vätskekemin kan också förstöras om man häller i billig glykol från närmsta mack eller ännu värre återvunnen så kallad industriglykol, Den typen av glykol har inte rätt inhibatorsammansättning, säger Rafael Ospino.
Inhibatorerna ska dels skydda de i systemet ingående metallerna mot olika typer av korrosion. I vissa fall kan de innehålla biocider som ska förhindra icke önskat mikrobiologiskt liv i systemen. De kan också innehålla hårdhetsstabiliserande och pH-justerande ämnen beroende på vilka riskfaktorer som kan finnas i de aktuella systemen.

Fastighetsskötseln viktig
En annan påtaglig risk kan vara att lägga ut fastighetsskötseln på entreprenad. Då kanske inte vetskapen om vilka krav som bör ställas för att optimera driften förs vidare vilket ökar risken för misstag. Tidspress är en annan felkälla. Värmeväxlare har ofta provtryckts med glykol på fabrik innan leverans. I installationsanvisningarna står det klart att värmeväxlarna ska genomspolas noggrant innan de monteras men det blir allt för ofta inte gjort just av tidspress på bygget. Störningar i systemen på grund av detta visar sig kanske först efter tre-fyra år.
Joachim Claesson, universitetslektor på institutionen för energiteknik på KTH som har disputerat på plattvärmeväxlare, håller med om att det nog är si och så med kunnandet:
– Jag tror att kunskaperna om hur man ska sköta värmeväxlare kan vara ganska dåliga. Det enda som jag med någorlunda säkerhet vet görs är avfrostning av typ butikskyla. Jag tror att man möjligtvis rensar filter men inte så mycket mer.
Men rensningsarbetet kan skapa nya miljöproblem i sin tur. Hur tar till exempel Chemiclean hand om de vätskor som används för rengöring? De kan väl knappast vara bra för miljön?
– Om metallhalterna i vätskorna är för höga, gränsvärdet för exempelvis koppar är ofta 0,2 mg/liter tas de omhand som miljöfarligt avfall. I övrigt neutraliserar vi vätskorna som innehåller biologiskt nedbrytbara kemikalier till pH 6,9 till 7,8 innan de släpps ut i ordinarie avloppssystem, säger Rafael Ospino.

Lars Eriksson, Energi & Miljö nr 9/2010

• Fakta
  För tjugo år sedan ville Studsvik Energy ha en metod för rengöring av värmeväxlare utan att behöva demontera dem. Då utvecklades den metod, Cleaning in Place (CIP) som företaget Chemiclean grundade sin verksamhet på.