”Värm bostäderna med fjärrvärme”
Det är fel att bara fokusera på energianvändningen per kvadratmeter, vilket ofta är fallet idag. Det menar Kenneth Ahlström som är energi- och miljöchef i det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden i Falun.
– Det är koldioxidutsläppen som är det stora problemet.
Många bostäder läcker energi och är i behov av renovering, det gäller inte minst en del av allmännyttans bestånd.
– Men det gäller att göra rätt sak och vid rätt tidpunkt, vilket inte alltid är fallet, säger Kenneth Ahlström, som i vintras lämnade Sveriges allmännyttas energiråd efter tre mandatperioder. Han är kritisk till EU:s agerande på energi- och fastighetsområdet.
– Under de senaste åren har det kommit en mängd nya direktiv, krav och regler som vi behöver förhålla oss till. Fokus ligger ofta på energieffektivisering och att få ner energianvändningen per kvadratmeter.
Ett sådant exempel är direktivet om befintliga byggnaders energiprestanda (EPBD) som är en del av EU:s klimatpaket Fit for 55. Syftet med energiprestandadirektivet är att minska energianvändningen.
Det är väl bra?
– Det kan absolut vara bra att få ner energianvändningen per kvadratmeter. Men jag tycker att man även bör ta hänsyn till vilka ”kostnader” åtgärderna ger upphov till i form av koldioxidutsläpp. En genomsnittlig trerumslägenhet hos Kopparstaden ger exempelvis en miljöpåverkan på endast 150 kilo koldioxid (cirka två kilo per kvadratmeter) per år för uppvärmning och varmvatten. Och då kan det ändå bo fyra personer i lägenheten.
Sedan 1990 har Kopparstaden minskat koldioxidutsläppen från uppvärmning med 75 procent, enligt Kenneth Ahlström, och värmer i dag byggnaderna nästan uteslutande med biobränsle genom fjärrvärmen.
Jag tycker att vi bör prata mer om kilo koldioxid per kvadratmeter.
– Två procent av använd energi för uppvärmning/varmvatten är fossil eller el. Att enbart fokusera på energianvändning per kvadratmeter för uppvärmning kan vara fel väg att gå och kan till och med leda till ökade utsläpp över en livscykel.
Kenneth Ahlström ger ett exempel: En åtgärd som ger 30 procent bättre energiprestanda men som samtidigt genererar 60 kilo koldioxid per kvadratmeter i samband med själva genomförandet får en miljö-
payoff på 40 år om dagens miljöpåverkan är fem kilo koldioxid per kvadratmeter och år, vilket är snittet inom den svenska allmännyttan.
– Det är alltså ingen quick-fix för miljön i Sverige. I Europa ger åtgärderna bättre utväxling med tanke på energimix och energisystem.
Vad bör man göra?
– Jag tycker att vi bör prata mer om kilo koldioxid per kvadratmeter. Det är ju växthusgaserna som är huvudproblemet och som måste minskas för att vi ska kunna dämpa den globala uppvärmningen, säger Kenneth Ahlström, som betonar att åsikterna i den här intervjun är hans egna och inte nödvändigtvis speglar Kopparstadens.
Ska man inte renovera hus som läcker energi om den energi som används är ”grön”?
– Jo, men precis som man i samband med nyproduktion bör ta hänsyn till olika åtgärders och materials miljöpåverkan bör man göra det vid renovering och energieffektivisering. Det är kanske bättre att renovera ett fönster istället för att sätta in ett nytt även om inte energianvändningen minskar lika mycket.
– Jag tycker att man alltid och systematiskt ska gå igenom hur lång miljö-payoff olika energieffektiviseringsåtgärder har. I en del projekt kan det dröja mycket lång tid innan man står på plus. Tyvärr pratas det för lite om det. Istället fokuserar man helt på energianvändningen.
Varför då?
– Många förstår inte bättre. Det är dessutom enkelt att räkna kilowatttimmar per kvadratmeter.
Hur gör ni?
– Vi utgår ifrån både energianvändning och miljöpåverkan och har tagit fram en miljökalkylator som vi använder inför renovering. Med hjälp av en sådan kan man bland annat se hur lång tid det tar innan exempelvis ett fönsterbyte betalar sig miljömässigt om hänsyn tas till hur mycket koldioxidutsläpp som tillverkningen ger upphov till vilket bör vara en självklarhet.
– Även om det tar lång tid innan en åtgärd betalar sig i form av lägre miljöpåverkan kan det ibland ändå vara rätt att genomföra den. Men man bör i sådana fall vara klar över vilka konsekvenser det får.
Kenneth Ahlström menar att krav om klimatdeklarationer vid renovering av byggnader, ungefär som vid nyproduktion, vore ett sätt att synliggöra problematiken.
När man installerar en värmepump riskerar man att bli en del av problemet i stället för en del av lösningen.
I EU:s plan ”Repower EU” lyfts bland annat satsningar på värmepumpar fram som ett viktigt expansionsområde.
– Värmepumpar kommer stort inom EU, bland annat som ett alternativ till rysk gas. Frågan är bara var elen till 30 miljoner värmepumpar ska komma ifrån?
– Jag tycker att det är bättre att använda elen till elektrifiering av fordonsflottan och till industrin. Uppvärmning av bostäder kan i stället ske med hjälp av fjärrvärme, gärna lågtempererade system med spillvärme från industrin.
Kopparstaden har under de senaste åren vunnit flera priser för sitt energiarbete.
– Två av tre vinster har gällt vårt sätt att använda fjärrvärmereturen för uppvärmning i två bostadsområden. Vi fortsätter att utveckla konceptet och jobbar nu med ett område som enbart ska använda returvärme. Där ska fjärrvärmereturens 35- till 45-gradiga vatten klara byggnadernas hela värmebehov vid utetemperaturer ner till minus 26 grader inklusive tappvarmvattnet. Det sistnämnda med tillskott från en liten värmepump.
När bergvärmen i Kopparstadens hyresfastigheter i Sundborn utanför Falun behövde renoveras, och ett nytt bostadsområde skulle byggas, togs initiativ till ett lokalt närvärmenät med biobränslepanna. Till nätet är det i dag även anslutet några byggnader som tidigare hade direktverkande eluppvärmning.
– Från början var alla övertygade om att vi skulle investera i nya värmepumpar. Men det skulle ha inneburit ökad elanvändning. Nu har den istället minskat rejält.
– När man installerar en värmepump riskerar man att bli en del av problemet i stället för en del av lösningen.
Ska man inte installera värmepumpar?
– Jo. Det finns utan tvekan områden där underlaget för fjärrvärme eller närvärmenät är för litet och där värmepumpar gör nytta. Men det är viktigt att de installeras på rätt ställe.
Kenneth Ahlström vill att produktionen av kraftvärme i Sverige ökar.
– Det är en smart teknik som dessutom ger planerbar lokal elproduktion, vilket vi behöver. Produceras och distribueras den inom lokalnätet undviks dessutom flaskhalsar.
– Potentialen i Sverige för kraftvärme är mycket stor. Det volatila elpriset gör dock att det troligen krävs någon form av stimulans för att investeringsviljan ska öka.
Text: Mikael Bergling
