Goda exempel på Energitinget

Det finns goda exempel på byggherrar och andra som är engagerade i att bygga bostäder med låg energianvändning, eller till och med passivhus. Men köparna verkar i många fall vara mest intresserade av husets läge och ”bling-bling”.

Det börjar dyka upp bra exempel på ny- och tillbyggnader där fokus varit på låg energianvändning utan att det lett till oerhörda överkostnader eller ingenjörsmässiga raketer. Det visades på seminariet ”Framtidens hus med lärdom av dem som passerat revy”.
Bakom den nästan poetiska titeln dolde sig ett flertal exempel från läs södra Sverige, där fastighetsägare, utan att tumma på de ekonomiska kraven, har genomfört ny- och tillbyggnader med mycket låg energianvändning.
En mindre småhustillverkare är Besta Hus, som för många år sen utvecklade sandwichelement (cellplastkärna med bärande trä). Under åren har man uppfört ett antal hus och tekniken har den senaste tiden fått ökad uppmärksamhet, i kraft av att modulerna är fabrikstillverkade vilket gör platsbygget rationellt och snabbt, enligt Mikael Staffas, Besta Hus. De fyra första husen med en standard som motsvarar den internationella passivhusstandarden har precis uppförts i Upplands Väsby.

Passivhus i Kristianstad
Ett annat exempel på passivhusbygge i mindre skala berättade Staffan Branting, energi- och klimatrådgivare i Kristianstad om. För att få passivhus till kommunen målet tog man fram några tomter och inbjöd exploatörer att tävla om att få bygga på tomterna med strikt uppsatta energikrav. Kraven var energianvändning (köpt energi) under 55 kWh/kvm, en maximal eleffekt på 12 watt per kvm. De som tävlade skulle också vända husen i söderläge för att få maximal solinstrålning eftersom krav fanns på minst fem kvm solfångare samt ett önskemål om att husen försågs med solceller. Husen fick inte heller förses med system för köpt kyla. Inbjudan gick ut till 50 småhustillverkare, varav tre företag vann.
De tre byggherrarna har valt tre olika tekniska lösningar för husen som står klara sedan en tid.  Ett mätprogram har tagits fram tillsammans med byggherrarna för att mäta bland annat fuktvandring i väggarna, inne-/utetemperatur, hur mycket solvärmen ger, buller från värmeväxlingen och liknande. Viktigt för kommunen var att ställa krav på byggherrarna i markupplåtelseavtalet mot vite, om husen inte var klara på utsatt tid. Enligt Staffan Branting blev byggtiden cirka tio procent längre för att uppföra dessa hus jämfört med att bygga ”normala” småhus, även intrimningen beräknas ta längre tid.

Storskaligt i Västerås
I Västerås har ett flertal stora byggprojekt både startats och avslutats där inriktningen varit lågenergihusbyggande. En byggherre i Västerås som börjat med lågenergi är Aroseken.
Christer Broberg, vd för Aroseken, pekade på flera orsaker till att man satsat på lågenergihusbyggande: högre energipriser, att vara före konkurrenterna och möjligheten att ligga bra till hos politikerna. När det gäller efterfrågan var han lite mer tveksam. Det finns en viss efterfrågan, men inte så att den driver utvecklingen framåt. En orsak till den egentligen låga efterfrågan menade han är låg kunskap hos husköparna om vad lågenergihus är och energiprisets betydelse för driften.
– Avgörande för väldigt många husköpare är inte låg energianvändning eller något annat vad vi tycker, utan läge, läge, läge, gärna med lite bling-bling och sen kanske låg energianvändning på köpet, konstaterade han.
– Däremot kommer de som köper ett lågenergihus i dag att vara de som dragit en vinstlott, jämfört med de som köper ett standardhus – de förstnämnda kommer att få en bättre värdeutveckling av sitt köp.
Han efterlyste ökat samarbete mellan byggherrarna och byggnadsnämnderna, för om lågenergihusen ska slå igenom måste byggandet vara kostnadseffektivt. Ett exempel på det är att Mälarenergi och Aroseken utvecklat ett billigt sätt att ansluta lågenergihus till fjärrvärme. Enligt Christer Broberg var kostnaden en förutsättning för att välja fjärrvärme.  Rent tekniskt handlar det om PEX-system som läggs tillsammans med VA- och elinstallationerna. På detta sätt slipper man dyrbara svetskostnader. Fjärrvärmekostnaden beräknas halveras.

Tillbyggnader
Lågenergihusbyggande handlar inte bara om nybyggda småhus. Det visade Bengt O Andersson från Kärnfastigheter i Helsingborg, som berättade om en tillbyggnad till ett befintligt äldreboende i kommunen. Det rörde sig om 13 nya lägenheter till äldreboendet Bokliden. I denna tillbyggad har man använt radiatorer för uppvärmning. Hela fastigheten värms med gaspanna.
Tillbyggnaden byggdes med utökad isoleringstjocklek (lösullsfyllnad i väggar och tak) och med FTX-ventilation. För att upprätta tryckbalans har tillbyggnaden testats avseende lufttäthet. Målet var ett läckageflöde under 0,25 l/kvm, det uppmätta blev ännu lägre, 0,17 l kvm.
Generellt har huset visat bättre värden än de projekterade; värmeanvändningen har mätts till 17 kWh/kvm, år (beräknat värde 18,3 kWh/kvm, år), varmvattenanvändningen har mätts till 23,6 kWh/kvm, år (beräknat värde 29 kWh/kvm, år). Det som ökat något är fastighetselen som mätts till 10,6 kWh/kvm/år (beräknat värde 10,5). Den energianvändning som visat sig sticka iväg ordentligt var verksamheteselen  som uppmätts till 58,9 kWh/kvm, år, mot beräknade 49 kWh/kvm, år.

Höghus i Växjö
I Växjö har man vågat sig på att bygga ett passivhus (kv Portvakten) med trästomme i åtta våningar. Bakom satsningen står byggherren Växjöhem. Valet att bygga i trä menade Erik Hallonsten, projektledare för bygget, hänger ihop med träindustritraditionen i Kronoberg. Byggprocessen inleddes med att man skrev ett samarbetsavtal med NCC om utvecklingsarbete, där man också fick hjälp av Energikontor Sydost.
Lägenheterna värms med förvärmd tilluft med ett värmebatteri på 1 200 watt (fjärrvärme). Man testar också avloppsvärmeväxlare för förvärmning av kallvattnet. Vidare är huset förberett för solceller. Mätningar visar att den totala energianvändningen är 38 kWh, varav uppvärmning är 10 kWh, varmvatten 18 kWh och fastighetsel 10 kWh.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2010 sidan 46-47