Skidtunnel, hockeyhall och energilagring
Bygga skidtunnel, drifta ishockeyhall eller värma fotbollsplanen vintertid med hjälp av energilagring? Årets konferens om Vintersportarenor bjöd på information om många spektakulära projekt.
Årets upplaga av konferensen Vintersportarenor, arrangerad av Sveriges Energi- och Kylcentrum i Katrineholm, hade lockat ett något större antal deltagare än förra året, fortfarande dock personer verksamma inom den kommunala sportsektorn. Den största investeringen i vintersportanläggning de senaste åren är Göransson Arena, Sandviken, byggd av de Göranssonska stiftelserna och överlämnad till Sandvikens kommun. Anläggningen presenterades redan vid förra årets Vintersportarenakonferens och invigdes i maj i år. Det är en gigantisk inomhusarena med plats för cirka 10 000 personer och en isyta tre gånger större än Globens.
160 miljoner dyrare
Enligt Nils Nordenskiöld, Sandvikens kommun, var byggkostnaden beräknad till 100 miljoner kronor, men notan stannade på 260 miljoner kronor, oräknat det som Sandvikens kommun betalat för yttre arbeten kring arenan. För det har man fått en multiarena med en total byggnadsyta på 12 940 kvm. Kylanläggningen har Huurre Sverige stått för. Genom att använda koldioxid som köldbärare har man fått bättre energiverkningsgrad och minskat pumpstorlekarna till en femtedel av motsvarande pumpstorlekar för konventionell teknik, enligt Mats Lindström, Huurre Sverige. Kylrörslängden är cirka 8 mil. Total mängd köldbärare är 12,5 ton koldioxid. En erfarenhet från projektet är att den från början inte inglasade restaurangen fått förses med glas, för att minska strålningskylan. Eventuellt ska även konferensanläggningen glasas in av samma orsak.
Hockeyarenor inventeras
Jörgen Rogstam, chef för Sveriges Energi- och Kylcentrum, berättade om det projekt man dragit igång med Svenska Ishockeyförbundet för att inventera ishockeyhallar. Meningen är att inventera ett hundratal och utifrån kunskaper kring dessa kunna ta fram ett nyckeltal för hallägare att jämföra sina anläggningar med, samt att sammanställa goda exempel och checklistor för energiinventering. Tanken är att projektet ska presenteras nästa vår.
Skidtunnel
Skidtunnlar har blivit alltmer populära, den första i Sverige stod klar för några år sen i Torsby, sedan dess har det planerats ytterligare tunnlar. En plats som många stockholmare säkert som skolbarn varit på är Lida friluftsgård i Botkyrka kommun. Där planeras nu en 2,5 km lång skidtunnel, berättade Krister Kalte från Upplev Botkyrka, ett av kommunen helägt dotterbolag med inriktning på upplevelseindustrin i
Botkyrka kommun. Inom en tiomilsradie från friluftsgården beräknas omkring 20 000 vasaloppsåkare finnas, vilket gör att det skulle finnas en god marknad för en tunnel. Med en skidanläggning så nära kan långa bilresor undvikas, vilket i sin tur minskar koldioxidutsläppen, man ska inte behöva åka långt för att åka skidor, är tanken. Elproduktionen för kylmaskinerna kommer också att ske koldioxidfritt, genom att tre stycken vindkraftverk med en effekt på två MW vardera ska uppföras. Överskottsvärme från kylmaskiner och liknande ska också tas omhand, enligt Krister Kalte. Anläggningen planeras vara klar år 2011.
Skidspår i det fria
Eftersom man inte riktigt kan lita på att naturen fixar temperatur och nederbörd i form av snö när så önskas har man i Sandviken byggt en 2,1 km lång konstfrusen skidspårsslinga utomhus. I projektet har man lagt 80 km slingor och det finns fyra luftkylda enhetsaggregat som förser var sin del av slingan med kyla. Slingan har lagts på ett befintligt skidspår med markisolering i grusbädd. Styrningen sker enkelt uttryckt genom att medelvärdet från två givare (en i grusbädden och en på aggregatet) styr behovet av kyla.
Uppvärmt konstgräs
En annan vinteraktivitet är bandy. I Katrineholm har politikerna beslutat att bygga en fotbollsplan av konstgräs för vinterbruk. För att klara värmeförsörjningen för detta har kommunens idrottsförvaltning låtit uppföra ett system där kondensorvärmen från bandybanans kylmaskiner tas tillvara i ett bergvärmesystem för att sedan värma fotbollsplanen. Enligt Jonas Thorsell, Katrineholms kommun, fungerar fotbollsplanen sommartid också som en solfångare för att värma bergvärmesystemet, som består av 91 hål borrade i ringform, som i sin tur är kopplade till ett antal värmepumpar. Systemet är konstruerat för att klara en utomhustemperatur på -20 grader C. Tanken är att koppla ihop omkringliggande idrottsanläggningar med systemet, bland annat tennishallen där direktelvärme ska ersättas med vattenburen värme, men också Duveholmshallen i Katrineholm, där det finns både bad- och idrottsanläggningar.
Mark Kretz
Energi & Miljö 1/2010
