Karlstads universitet satsade på effektiv ventilation
Beteendeundersökning och utnyttjande av senaste teknik för ventilation har lett till att energianvändningen i Hus Vänern på Karlstads universitet ligger en bra bit under BBR-kraven. 
Hus Vänerns hängande multimediastudio. Foto: Mark Kretz
Lokalerna i Hus Vänern på Karlstads universitet ska enligt visionen från beställaren, Karlstads universitet, bidra till en nyskapande pedagogik. Till huset – som har en bruttoarea på 15 600 kvm – flyttade studenter och lärare från de naturvetenskapliga och tekniska institutionerna vid Karlstads universitet in strax efter sommaren 2008. Förberedelseprocessen har varit lång för Karlstads universitet, som tillsammans med byggherren Akademiska Hus försökt skapa en miljö som passar brukarna. Totalt har ett 80-tal olika verksamhetsföreträdare från universitetet varit inblandade i projektet. Bland annat har man tagit fram experimentverkstäder, öppnat interiören med glas mellan korridor och lektionssal för att synliggöra utbildningen och skapat flexibla forskningsmiljöer. Ett spektakulärt inslag är den till synes fritt svävande multimediastudion i form av ett ägg, som rymmer 100 personer. Inuti bjuds på ljud och bildupplevelser – på studions utsida kan man projicera bilder eller filmer på en stor filmduk. Det var också för att huset sägs stödja en ny pedagogik och fungera som en inspirerande mötesplats som huset – som kostade 278 miljoner kronor att bygga – vann Stora Samhällsbyggarpriset i slutet av förra året. Beteendeundersökning Innan huset började byggas undersöktes i hur hög utsträckning lokalerna faktiskt användes, för att utifrån detta hitta en nivå för dimensionering av värme och ventilation. Stellan Olson, projektledare vvs- och energistrateg för Hus Vänern hos Akademiska Hus: – Vi gjorde enkätundersökningar hos de som skulle flytta in i de nya lokalerna, och dessa visade en genomsnittlig närvaro i tjänsterummen på cirka 35 procent. – Folk är faktiskt mycket mindre på sina tjänsterum än vad man tror. Vid olika tillfällen under en arbetsdag kan det finnas toppar då folk samlas, exempelvis vid kafferasten, men annars är det ganska tomt. – Vi vågade väl inte minska ventilationskapaciteten med 70 procent, men kunde gott och väl minska den med 30 procent mot det som är normalt. Ventilationssystemet är av VAV-typ med 600 stycken så kallade intelligenta och reglerande taktilluftsdon som känner av om det finns folk i rummet. De beräkningar som Akademiska Hus låtit göra visar att med VAV-system kan man få ut en högre temperaturverkningsgrad, sänka tilluftstemperaturen och minska den specifika fläkteleffekten. Ventilationsaggregaten är samlade i ett fläktrum, en idé som togs fram i den samverkan som själva entreprenadformen gav upphov till. Akademiska Hus upphandlade Skanska i form av en totalentreprenad med partneringavtal, som också kom att gälla ingående underentreprenörer. Idén att ersätta de tre planerade fläktrummen med ett enda minskade kostnaderna med drygt en miljon kronor. De två tilluftsaggregaten ”samarbetar”. Så länge de inte finns behov används bara det ena. När detta aggregat kommer upp på ungefär 50 procent av sin kapacitet, går det andra igång och hjälper till. Bergvärme Precis som på en hel del andra av Akademiska Hus fastigheter är systemet för värme och kyla baserat på ett bergvärmelager, här i form av 35 borrhål, 200 meter djupa vardera, lokaliserade tre och tre i solfjädersform. Kravet på klimatisering gäller inte bara värme vintertid, utan även svalka sommartid. Ur borrhålslagret tar man ut åtta till tiogradig värme för kyla på sommaren. Returvärmen lagras och tas sedan ut vintertid. Om det skulle krisa och bli en vargavinter i Värmland har man ett extra effekttillskott 100 kW fjärrvärme. I detta projekt har man också gjort LCC-kalkyl på en mängd olika varianter av värme och kyltillförselsystem. Eftersom det inte finns fjärrkyla tillgängligt var man tvungen att fundera kring en egen kylcentral, som i olika konstellationer blev olika dyr. Det näst billigaste blev dock energilager. Att det inte blev det billigaste, nämligen uteluftvärmepumpar, som skulle kunna klara både värme och kyla, förklarar Stellan Olsson med att man bedömde tekniken som för osäker för en så stor byggnad. Totalt har LCC-beräkningar gjorts på ett trettiotal olika system; andra områden där LCC använts är för typ av solavskärmning, golvmaterial med mera. Ska trimmas in Under det dryga år som huset varit i drift har energianvändningen (uppmätt) legat på strax under 114 kWh/kvm,år, BRA. Det projekterade värdet var 106 kWh/kvm. – Det är väldigt svårt att få till den dimensionerade energianvändningen inom loppet av ett år, det är så många faktorer som påverkar; exempelvis antalet drifttimmar, som man naturligtvis inte exakt vet hur många de är. Jag är dock övertygad om att vi kommer ner till 106 kWh efter några år, när hela huset är intrimmat som det ska. Mätningar visar att 40 kWh/kvm åtgår för fastighetsel, uppvärmning och varmvatten. 74 kWh/kvm går åt till hyresgästel. De beräknade värme- och kyleffekterna är 35 respektive 25 W/kvm, vilket enligt Stellan Olson är baserat på erfarenheter från liknande fastigheter. Akademiska Hus har som generellt mål att minska köpt energi med 40 procent mellan åren 2000 och 2025. Mängden köpt energi har mellan 2000-2008 minskat med cirka 20 procent. Enligt Stellan Olson kommer minskningen inte att ske i det nya beståndet – som växer med omkring fem procent per år – utan genom att man tillämpar erfarenheter från bland annat hus som Hus Vänern vid ombyggnader. Mark Kretz Energi & Miljö 1/2010
FAKTA Byggherre: Akademiska Hus Byggentreprenör: Skanska Ventilationskonsult: Sweco Systems Värme- och sanitetskonsult: Kvist Konstruktionsbyrå El: EBAB VVS-entreprenör: NVS Ventilationsentreprenör: Skanska Inneklimat Elentreprenör: Midroc Installationssamordnare: KVE-Teknik Brandkonsult: Brandskyddslaget
