Renovering | 4 maj 2023

Kommunhuset som nytt efter tre års renovering

Efter tre år är renoveringen av Sollentuna kommunhus klar.
– Vi hoppas kunna halvera byggnadens energianvändning, säger byggprojektledare Jonas Franzén och teknisk förvaltare Robin Renman vid det kommunala fastighetsbolaget Skab.

Det 16 våningar – inklusive ett par källarplan – höga huset byggdes i mitten av 1970-talet och ligger alldeles intill Sollentuna centrum. Tidigare i år flyttade kommunens tjänstemän och politiker tillbaka efter tre års utlokalisering.

Jonas Franzén berättar att huset före renoveringen var i mycket dåligt skick. Återkommande vattenläckor, stopp i avlopp och dålig luft var en del av vardagen för många av de som arbetade där.

De tekniska installationerna hade gjort sitt.

– På sina håll var det ordentligt självdrag. Det kunde till och med snöa in från hål runt fönstren. Trots att en del medarbetare hade filtar på sig och värmefläktar under sina skrivbord frös de. Så kallt var det.

Hade det inte gjorts något i huset sedan det byggdes?

– En del våningsplan hade genomgått viss renovering, medan andra var helt intakta. På några av toaletterna satt det till och med kvar askkoppar. De ligger nu på mitt skrivbord. Jag tänker göra en liten minneshörna, säger Jonas Franzén, som är byggprojektledare vid Sollentuna kommunfastigheter (Skab) som äger och förvaltar byggnaden.

Drygt 700 personer har sina arbetsplatser i den 22 000 kvad­ratmeter stora byggnaden som inför renoveringen gjordes i princip ”stomrent”.

Alla tekniska installationer har förnyats. Tak och väggar har fått ny och tjockare isolering. Den nya plåtfasaden är målad med en extra beständig färg och lack.

– Alla 1 630 föns­ter har bytts ut vilket, med den nya isoleringen, kommer att minska energianvändningen rejält.

Uppvärmning och kylning sker med hjälp av fjärrvärme respektive fjärrkylning från det kommunala energibolaget Seom. Fjärrkylan produceras bland annat med hjälp av kallt havsvatten från Edsviken en bit bort.

Tidigare satt det kylmaskiner uppe på taket. I dag är det istället installerat 250 kvad­ratmeter solceller där. De beräknas kunna producera cirka 48 000 kWh per år, vilket motsvarar ungefär 25 procent av fastighetens elbehov.

Byggnaden servas av tre stora luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare som är placerade i ett fläktrum högst upp.

– De går i sekvens. I regel är två aggregat igång samtidigt, berättar Robin Renman som är teknisk förvaltare (energi) på Skab.

– För att alla aggregat ska köras med jämna intervall skiftar vi veckovis ordningsföljden mellan dem. Om något aggregat – mot förmodan – skulle haverera kommer personer som befinner sig i huset inte att märka något eftersom nästa aggregat då går igång.

Vad har de för kapacitet?

– I samband med OVK-besiktningen, då man forcerade till 70 procent, var alla igång och gav cirka 8 500 liter var per sekund. Normalt räcker det med att två av tre är igång och då ger de 6 500 liter var. Det visar om inte annat på fördelen av effektiv styrning.

Arkivet, som ligger i källaren, har eget luftbehandlingssystem.

Jonas Franzén berättar att de få traditionella kontorsrum som finns i byggnaden är reserverade för politiker.

Tidigare låg energianvändningen på runt 200 kWh per kvadratmeter och år. Ambitionen är att vi ska sänka den till en bra bit under 100 kWh

– Övriga arbetar i öppna kontorslandskap. Hälften av arbetsplatserna är aktivitetsbaserade, hälften är fasta. I allmänhet sitter man tillsammans med sin arbetsgrupp eller avdelning.  Även om det alltid är några som arbetar hem­ifrån, är ventilation, skrivbord och annat projekterat utifrån hundraprocentig närvaro. Det finns arbetsplatser till alla, säger han.

De stora luftbehandlings­aggregaten har en tidkanal för ventilering av allmänna ytor.

– Det finns också 17 zoner med individuella tidkanaler. Varje zon innehåller dessutom ett antal mötesrum liknande med egna tilluftsdon, kylbafflar och radiatorer samt närvaro-, koldioxid- och temperaturgivare, säger Robin Renman.

Kan de som arbetar i huset själva reglera temperaturen i den zon eller rum som de arbetar eller har möte i?

– Nej. Och de kan inte heller öppna några fönster.

Förhoppningen är att energianvändningen ska mer än hal­ve­ras jämfört med hur stor den var före renoveringen.

– Ny isolering och nya fönster är en viktig förklaring, precis som smartare styrning och effektivare luftbehandlings- och värmesystem. Just nu – i slutet på februari – har vi till exempel kunnat sänka radiatorkurvan med sju grader mot normalt. Ändå känns en del rum lite väl varma, säger Robin Renman och känner med handen på radiatorn i det mötesrum som vi sitter i.

– Den är alldeles kall. Tidigare låg energianvändningen på runt 200 kWh per kvadratmeter och år. Ambitionen är att vi ska sänka den till en bra bit under 100 kWh. Det tar dock ett tag att lära känna och optimera alla system.

I samband med renoveringen höjdes säkerheten i byggnaden väsentligt med bland annat så kallade speedgates. Möten med externa besökare sker i sammanträdesrum på speciellt avdelade våningsplan där de tas emot av ordningspersonal.

– Inga andra än de som arbetar här får besöka andra delar av huset än entréplanet, säger Jonas Franzén.

Han berättar att trapphusen är i princip intakta även om räcken har målats och stentrappor polerats.

– Ungefär 20 procent av möblerna är återbrukade varav en del har renoverats.

I samband med renoveringen byggdes det en ny, cirka 700 kvadratmeter stor entré med stomme i trä.

– I entréplanet, som är öppet, ljust och inbjudande, ryms numera bland annat reception, kommunens huvudbibliotek med cirka tusen besökare per dag, en stor öppen hall, besöks­center och besökstoaletter, säger Jonas Franzén.

Kommunfullmäktigesalen har flyttats från plan 13 till entréplanet.

Skabs budget för renoveringen är på 550 miljoner kronor.

– Den klarar vi. Med hur stor marginal är ännu inte klart.

Text och foto: Mikael Bergling