Golvvärme blir smartare i passivhus
Golvvärmen kan reglera sig själv i passivhus. Den kan också användas för prognosstyrning i smarta energinät. Det visar en undersökning utförd av Chalmers tekniska högskola.
Varmt – men ska det vara smart krävs tofflor. Foto: Istockphoto
När värmeförlusterna blir små, som i passivhus, går det att installera golvvärme som reglerar sig själv. Det är slutsatsen av en undersökning utförd av Henrik Karlsson och Carl-Eric Hagentoft på Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, på uppdrag av Sveriges Byggindustrier. Resultat och slutsatser finns i rapporten Byggnadsintegrerad uppvärmning. – Man kommer kanske inte upp i 100 procent självreglering men 90 procent i alla fall, säger Henrik Karlsson.
Värmen går ner i golvet Om ett rum med bra klimatskal och golvvärme värms upp av solen försvinner inte värmen genom väggar eller fönster utan går ner i golvsystemet där temperaturen ökar. Då räcker det med reglersystem för vattentemperaturen i golvvärmeslingan. Ingen ytterligare reglering behövs och termostatventilerna kan tas bort. – Golvet blir som en stor värmeväxlare inuti en välisolerad klimatskärm, säger Henrik Karlsson. Nu är det ju få passivhus i Sverige som har golvvärme. Henrik Karlsson ser gärna att det blir fler. Vattnet som värmer golvet behöver sällan vara varmare än 24 grader och det betyder att spillvärme av olika slag kan utnyttjas. Om priset pressas öppnar det för fler golvvärmeinstallationer i lågenergihus. Ett problem i det här fallet är att temperaturen i golvet blir lägre än för vanliga hus. I dagsläget är ofta temperaturen i golvet hela 27 grader och det upplevs som väldigt skönt. Vid de temperaturer som gäller för lågenergihus upplevs golvet ofta som kallt även om det har golvvärme.
Test av prognosstyrning Henrik Karlsson har samma projekt även undersökt möjligheten att prognosstyra värmetrög golvvärme i smarta energinät. Resultaten grundar sig till stor del på matematiska modeller. Några mätningar har också gjorts i ett fåtal hus men det räcker inte för att slutsatserna ska vara säkra nog för att utveckla kommersiella system. – Nu vill jag undersöka om det fungerar i laboratorium också, berättar Henrik Karlsson som sedan undersökningen gjorts börjat arbeta på SP, men fortfarande inom samma område.
Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 5/12 sid 9
