War on waste
Vilken omväxling det skall bli att höra USAs president deklarera kamp mot slöseri (war on waste) i stället för kamp mot terrorism varje gång han öppnar munnen. Strax innan tillträdet höll Obama ett tal där han skisserade upp sitt ekonomiska program med dess satsningar på bl.a. energieffektivisering och förnybar energi och där han uppmanade den amerikanska kongressen att jobba dag och natt för att få det på plats. De första analyserna säger också att planen vad gäller förnybar energi är “mer ambitiös än den verkar”!
Planen talar om energiförbättringar med effektivisering och förnybar energi som “the 21-st century industry” eller på svenska “den nya basindustrin”. För dem som vill ha en närmare titt på vad allt detta kan innebära i form av konkret lagstiftning och åtgärder så har Bloombergs en kort rapport där man också får en bra översyn av vem som gör vad och när.
Ni kanske minns John McCains och (framför allt) Sarah Palins slagord från valkampanjen i USA – “Drill baby drill”? Idén var att USA skulle hantera sina energiproblem genom att borra efter mer olja överallt i och omkring landet. Häromdagen myntade John Wellinghof, som sannolikt blir ny ordförande för FERC (de federala energiregulatorerna), uttrycket “Deploy baby deploy” – “Installera kompisar installera”! Vilket syftar på att sprida effektiviseringsteknik i stor omfattning. Wellinghof sägs också stå senatens majoritetsledare Harry Reid nära och vara rådgivare åt honom.
Sannolikt får han också rätt. Den nye energiministern Steven Chu lär i sin hearing inför senatens energikommitte ha upprepat gång på gång att effektivisering kommer först innan någon som helst ny kraftanläggning kommer på fråga.
Kriget mot slöseriet eskalerar! Europa kan snart finna sig akterseglat när det gäller initiativ att utveckla näringslivet och att skapa nya jobb. Inte minst genom att försöka få utvecklingsländerna att minska de utsläpp av växthusgaser som vi själva borde ta itu med.
———————————————-
Danmarks energisparprogram utvärderat
Danmark har ett mycket ambitiöst energisparprogram som dels vilar på en mycket bred politisk överenskommelse, samtliga riksdagspartier utom det minsta är med, dels har som utgångspunkt att sträcka sig längre än något annat EU-land. Programmet är komponerat av flera olika åtgärder varav några där Danmark också varit pionjär och experimenterat sig fram. Nu har det utvärderats i en rapport som också borde ha stort svenskt intresse. Man kan lära mycket av andra både deras framgångar och deras mindre lyckade satsningar.
När det gäller programmets mål säger utvärderingen att det inte kommer att uppnås till 2013 som man avsett. Svagheterna ligger främst i bristande satsningar på industrin och på den befintliga bebygglesen. Energimärkningarna fungerar inte som de skall (dyra, felaktigt genomförda och med alldeles för “tama” förslag till byggnadsåtgärder) vilket innebär att resurserna skulle kunna användas bättre. Rådet är att utforma ett nytt program med längre perspektiv (10 år) och att samordna åtgärderna bättre. Det sista kan jämföras med den svenska effektiviseringsutredningens förslag att tillsätta ett effektiviserinsgråd?!
Det finns nio delrapporter om de olika programelementen varav kanske den om byggnadsmärkningen är av mest aktuell för Svenskt studium och 5 rapporter om olika styrmedel där den internationella jämförelsen kan innehålla en del att inspireras av.
———————————————————
Rysk gas kostar mer än vad som står på räkningen.
För en dryg månad sedan samlades världens ledande gasproducenter i Moskva för att diskutera hur man skulle kunna hålla gaspriserna uppe och för en knapp vecka sedan var Ryssland och fingrade på gaskranen till Ukraina …igen! En ytterligare påminnelse om att priset för gasen inte bara räknas i rubel. I vissa delar av Europa är gasberoendet stort och självklart är det störst i det gamla Sovjetimperiets länder. EU:s nya ordförandeland, Tjeckien, är tydligt medvetna om problemet och har därför satt energisäkerhet högst på sin agenda för sin 6-månadersperiod.